Uber och förarna
Kaliber10 Okt 2016

Uber och förarna

Det har stormat kring företaget Uber. I Sverige lades samåkningstjänsten Uber pop till slut ned. Men många förare dömdes. Vilket ansvar tar Uber och hur påverkar företaget arbetsmarknaden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När samåkningstjänsten Uber pop lanserades i Sverige blev den snabbt populär. Det behövde inte längre kosta så mycket att ta sig hem från krogen som med vanlig taxi.

Det fanns bara en hake. Tjänsten Uber pop var inte laglig. Efter 600 dagar lade företaget ned den. Men förarna fick ta smällen - omkring 60 har hittills dömts i domstol.

Kaliber idag handlar om det världsomspännande företaget Uber och deras förare - både i Sverige och i USA där allt började.

Vi är i Stockholms tingsrätt en solig dag. Daniels fall ska upp i rätten: för första gången i sitt liv ska han stå inför en domstol, efter att ha kört som förare för Uber Pop. Och därför är han misstänkt för olaga taxitrafik och brott mot taxitrafiklagen.

Eftersom Daniel vill vara anonym har vi låtit en annan person läsa in vad han säger

– För mig känns det så här: det här borde vara den lyckligaste tiden i mitt liv. Jag blev pappa för två veckor sen. Och här står jag, åtalad för ett brott, efter att ha kört för Uber som jag trodde var ett lagligt jobb. Det känns så konstigt. I hela mitt liv har jag aldrig varit i domstol eller blivit åtalad.

Daniel körde för företaget UBER som på bara några år gick från noll till att bli en av världens största aktörer på taximarknaden. Ett företag som hyllats av resenärerna, men är illa sett av den etablerade taxinäringen. Uber har vuxit sig allt större genom låga priser och att tjänsten är enkel att använda. Men de har fått kritik för aggressiva affärsmetoder och att de brutit mot lagen.

Kaliber handlar idag om dom som får betala priset för billiga resor och lagbrott. Vad händer med förarna som körde för Uber pop i Sverige och vad är det som gör att Uberförare i New York protesterar utanför UBERs kontor där? Följ med till UBERs hemland USA och till Europakontoret i Amsterdam. Men vi börjar på ett informationsmöte i Stockholm förra sommaren.

”Jättekul att ni är här för att lyssna på oss. Vi… jättekul liksom, vi har gjort Uber pop här sen i september och det funkar fantastiskt bra. Så…”

Han som pratar är i 25-årsåldern och står i en konferenslokal på ett hotell i Stockholm. Åhörarna som har kommit hit är framförallt män mellan 25 och 50 år, de flesta med utländsk bakgrund. De är här för att höra hur det är att köra Uber pop.

Startade 2010 i USA

Det omtalade företaget Uber startade 2010 i San Fransisco i USA och skakade då om taxivärlden med sin tjänst. Med den nya digitala tekniken behövde man inga taxiväxlar, köer eller kontanter. Nu finns företag med liknande tjänster men UBER är överlägset störst.

Ubers affärsidé är att via en app i telefonen sammanföra privatpersoner med förare som vill köra dem. Med ett enkelt knapptryck kan man beställa en bil till den geografiska position man befinner sig på och få en uppgift på om hur mycket resan kommer att kosta.

När Uber började etablera sig i Europa mötte företaget på motstånd i många länder. I till exempel Frankrike protesterade andra taxiförare och brände bildäck. Men för Sverige som haft en avreglerad taximarknad sedan 1990 var det lätt för Uber att etablera sig. Här kan i princip vem som helst starta ett taxibolag och det får finnas hur många taxibilar som helst. Man skulle kunna säga att Ubers förarna är frilansare och i Sverige ska alltså alla ha taxiförarlegitimation.

Men när Uber lanserade tjänsten Uber POP under hösten 2014 vände man sig till privatpersoner utantaxiförarlegitimation och då blev det mycket uppståndelse. Tillbaka till Ubers representant som står där på rekryteringsmötet:

”Jag tänkte göra en snabb presentation om den här tjänsten Uber och Uber pop. Uber är ett teknikföretag, många tror att vi är ett taxiföretag men det är vi inte. Det vi är hör för att prata om idag är inte en taxitjänst, det är en samåkningstjänst. Vi har även taxitjänster.”

Det är alltså som samåkningstjänst som Uber försöker lansera Uber POP. Vanliga privatpersoner utan taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd började skjutsa kunder i egen bil. Pop-resorna var enligt företaget 60 procent billigare än vanlig taxi. 80 procent av notan gick till föraren som skulle stå för bil, bränsle, försäkring och skatt, Uber tog 20 procent.

”Vi har gjort det här sen september. Hundratals förare som kör, funkar väldigt bra, vi har ingen press från skatteverket eller polisen. Det funkar bra…”

Olagligt med Uber pop i Sverige

Men bara två månader efter att det här mötet hölls kom den första tingsrättsdomen om att det var olagligt att köra för Uber POP.

Men trots det fortsatte Uber med sina informationsmöten för att locka förare dit. Daniel var en av dem som gick på mötet.

Vid den tidpunkten hade Daniel ett jobb: att dela ut tidningar mellan 02 och 04 på natten, sex dagar i veckan. Han och hans fru hade fått veta att de skulle bli föräldrar och han behövde ett nytt jobb. En kompis tipsade honom att han kunde köra Uber POP. Det här var alltså efter att den första domen fallit och ändå fortsatte Uber att rekrytera förare till tjänsten.

– Vi blev alla lurade och vi blev alla utnyttjade. Varför ger man folk ett jobb ifall de vet att de kommer att dömas i domstol?

I november i fjol blev Daniel stoppad av polisen när han körde för Uber pop. Han fick höra att han var misstänkt för olaga taxitrafik.

– Jag åkte till Uber och sa: hey, jag har blivit stoppad av polisen: man kan inte göra så här, skjutsa folk mot betalning i Sverige. Då sa Uber så här: Nej, polisen försöker bara stoppa dig. Domstolen ska först bestämma sig. Så du kan fortfarande köra Uber pop till dess att domstolen säger att vi måste stänga ner.

Daniel litade på Uber, men blev stoppad en gång till av polisen och den här gången slutade han för gott.

– Jag är fortfarande så ny här i Sverige. Jag känner inte till lagarna här. Om jag visste att Uber pop var olagligt så skulle jag aldrig ha kört för Uber pop.

I rättssalen där rättegången mot Daniel hålls, håller kammaråklagare Hans Ranholm sitt slutanförande. Och där får företaget Uber sig en känga:

”Man ska som grundregel inte tala illa om någon som inte befinner sig i rättssalen, som inte kan försvara sig. Men jag tror inte att det är en alltför stor överdrift att säga att det sätt som Ubers verksamhet genom den här Uber POP-appen, den var inte så snygg. Det är utan tvekan så att XX och en hel del andra som anmälde sig som förare har blivit utnyttjade.”

"Det är ett utnyttjande"

– Hej!

– Välkommen!

Hos trafikpolisen i Solna har polisinspektör Anders Thonfors förhört ett 80-tal av de förare som blivit åtalade för bland annat olaglig taxitrafik efter att ha kört för Uber pop. Anders Thonfors har arbetat som polis i 30 år och han är förbannad på hur Uber har hanterat förarna.

– Ja, det är ett utnyttjande av de här människorna, ett bondfångeri. Det handlar ju om att tjäna pengar och inget annat. Man har utnyttjat dem och de har ingen chans själv att sätta sig in i vad är det för lagar och regler som gäller i Sverige. Det har de inte fått någon information om, i vart fall ingen som de har förstått.

Uber har ju sagt till förarna inom Uber pop att fortsätta att köra trots att tingsrätten i första skedet sa att det var olagligt, liksom Transportstyrelsen att det stred mot lagen.

Vad tycker du om det?

– Lagtrots. Punkt. Det är väl inte så mycket att säga om det. Man struntar i vad myndigheter säger, man fortsätter.

Trafikpolisen har redovisat ett drygt hundratal fall i Stockholm och Göteborg. Kalibers granskning visar att hittills har cirka 60 män dömts i tingsrätten för att ha kört för Uber pop. I mars i år kom den första vägledande domen i hovrätten. Den man som dömdes då fick dagsböter för olaga taxitrafik och brott mot taxitrafiklagen.

Uber pop blev särskilt populärt bland unga. Men Uber pop fick också mycket kritik under den tid som den existerade i Stockholm och Göteborg. När vi gjorde jobb om Uber pop för Sveriges Radio förra sommaren så sa tre av tio förare öppet till oss att de inte betalade skatt.

På det här rekryteringsmötet som vi då besökte med dold mikrofon så var Ubers representanter noga med att understryka att de inte skulle lämna in inkomstuppgifter om Uber pops förare till Skatteverket.

”Vi betalar skatt för vår del som vi tjänar på det här. Du bestämmer själv vad du ska göra med dina pengar. Den enda som känner till att du tjänar pengar är Uber och det är du. Det är ditt eget ansvar hur du eventuellt deklarerar det här.

Så ni lämnar inga uppgifter till skattemyndigheterna?

Nej.”

Det är förarnas eget ansvar att betala skatt, men flera av dem som vi talat med har tolkat Ubers information som att de inte behöver det.

Enligt Skatteverket har man fram tills nu upptaxerat 280 personer som körde för Uber pop. (Uppdaterad siffra samma dag som programmet sändes: 304 st). De får alltså betala restskatt för sina inkomster från Uber pop.

Efter all kritik om skatten gjorde Uber det möjligt för förarna att genom appen skicka inkomstuppgifterna direkt till Skatteverket. Men det är fortfarande upp till föraren att göra det.

Uber pop lades ned i Sverige

Nyheter från EKOT 11 maj 2016: ”Uber pop läggs ner”

Motståndet blev för stort: i maj i år lades Uber pop ner i Sverige och idag har Uber i Sverige endast tjänster där legitimerade taxiförare kör på uppdrag av företaget Uber.

Så är det också i New York, USA. Idag är det bara legitimerade taxiförare som får köra i själva staden New York. Men där har Uberförare börjat protestera mot företaget och opinionsbildare känner en oro över hur Uber ska påverka arbetsmarknaden i stort.

Vi åker dit för att se vad som hänt de här sex åren då Uber har funnits. Hur har företaget Uber påverkat den amerikanska arbetsmarknaden?

Vi åker taxi med Uber. I appen knappar vi in var vi vill bli hämtade.

”Okej, det är Leonardo som kommer…”

Vi åker in till Manhattan och här, inne i de trendiga kvarteren i Soho är det många som använder tjänsten. Uber har blivit det självklara valet för många unga, som sociologistudenten Kelthy More som använder Uber istället för vanlig taxi.

– Jag använder mig av Uber främst I city och det är som ersättning för taxi. Det är mycket bekvämare. Du behöver inga kontanter och det är mycket lättare när du kan nå någon genom en app i mobilen.

Varför använder du Uber istället för taxi?

–Du måste vänta på en taxi och kolla om det kan komma en. Uber är mer kontrollerat och du får en inom några minuter.

(– I primarly use Uber here in the city and it’s a substitution for a cab or a taxi. And it’s a lot more convenient, you don’t have to have cash on you, and it’s an easier way than you can always someone on your phone.

Why are you using Uber instead of a cab?

– A cab you have to wait, and hail a cab to see if it is coming. And Uber, you are just gonna have one and it’s more controlled because you can call when you want to and it gonna be there in a few minutes.)

36 000 förare i New York

Och Uber har vuxit snabbt: på sex år har Uberförarna gått från noll till 36 000 i New York och därmed tagit upp konkurrensen om passagerarna med de klassiska gula taxibilarna .

Enligt bedömare låg företagets marknadsvärde på mellan 60 och 70 miljarder dollar i fjol. Den 40-årige grundaren Travis Kalanick är idag en av USAs hundra rikaste personer.

Uber har också blivit ett av de bolag som många tar upp som exempel i den nya delningsekonomin som kan förklaras med olika sätt att hyra, dela och låna saker istället för att äga dem.

Vissa menar att delningsekonomin kan komma att förändra sektorer inom samhället och på det viset kan den här nya ekonomin få stora politiska konsekvenser.

Under vår resa i USA intervjuar vi 25 Uberförare. Många gillar flexibiliteten i jobbet, men tycker ersättningen är för låg och att det är svårt att påverka företaget.

Reporter:” Just nu så står vi på en gata mitt i Chinatown och väntar på en förare som ska ta oss på en tur till Brooklyn. Vi har pratat med ganska många förare när vi har varit ute och åkt. De har inga problem att åka med oss som kunder men när vi väl vill slå på mikrofonen och göra en intervju, är det svårare. Nu tror jag att han kommer här, ja perfekt!”

Han heter Salman och han och hans förarkollegor på Uber har börjat organisera sig. I januari bestämde sig Uber plötsligt för att sänka priset på resorna, vilket genast drabbade förarna eftersom de kör på provision. Salman var en av de som var med och protesterade utanför Ubers kontor i Queens. Men det gav inte mycket effekt.

– De gjorde inget, de agerade inte. När anställda strejkar runt om i världen pratar ledningen med dem. Även om de inte kan lösa problemet så diskuterar de I alla fall med dem.

(– But they didn’t take any action. Even they didn’t talk about this. When the employees go on strike everywhere in the world, the management talks with them, they discuss with them, they are addressing their problem, if they can not solve the problem: at least they can discuss with them. )

"Jag har inget val"

Salman säger att Uber, till skillnad från andra företag vars anställda inte är nöjda, inte ens brydde sig att ta diskussionen med förarna, men så är de ju inte anställda utan partners. Han känner sig inte nöjd med att jobba för Uber.

– Jag gillar det inte, men jag har inget val, därför gör jag det. Uber är ingen god arbetsgivare. Jag säger det om och om igen. För de tar inte hand om sina förare, de tar inte hand om dem som tjänar pengar åt dem.

(– In short I don’t like it, but I have no choice therefore I am doing it. UBER is not a good employer. I am saying again and again they are not good employers

Because they are not taking care of the drivers, they are not taking care of the people that is earning for them.)

I ett blogginlägg förklarade Uber att man sänkte priserna för att få fler kunder, men man medger också för oss att kommunikationen till förarna kunde varit bättre.

Vi åker till huvudstaden Washington DC, Här har Ubers tjänst, som liknar Uber POP i Sverige, kommit att bli ett alternativ till en dåligt utbyggd kollektivtrafik och ett taxisystem som många är missnöjda med. Här på stationen träffar vi 23-åriga Rashmie som väntar på ett tåg. Hon tycker att Uber är ett smidigt sätt att ta sig runt i sta’n och använder tjänsten 3-4 gånger i veckan:

– Det kan vara svårt att ta sig runt, speciellt inne i city, då är det bra med Uber. För folk i utkaterna som ska in till downtown kan det ta för lång tid med tunnelbananan eller bussen. Och det är dyrt att köra med egen bil. Jag tycker Uber är bekvämt.

Har du funderat på arbetsvillkoren för förarna?

–Jag måste erkänna att jag aldrig tänkt tanken.

(– Especially in a city like DC, it could be difficult to get around, Uber could be a good option. In DC a lot of people live in the outskirts in the city and need to go to the downtown. With a Metro and the bus it can take a long time. But it is also expensive to drive your own car. I find Uber to be pretty convenient.

Have you been thinking of the working conditions for the drivers of Uber?

– I must admit that that had not crossed my mind.)

Liten sektor, men den växer fort

Någon kilometer från Capitol Hill där kongressen ligger, finns en av USAs största banker, JP Morgan Chase. Där träffar vi Fiona Greig, som är chef för en av bankens analysenheter.

JP Morgan Chase har tittat på hur många av deras sex miljoner kunder i USA som får inkomster från delningsekonomin, som Uber. Av dem drygt 3 procent som fått inkomster från denna sektor under de senaste tre åren. En liten andel, men ökningen var ändå dramatisk säger Fiona Greig.

–Vi pratar om en liten sektor, men den växer väldigt fort.

(– We have talking about a small sector! It is growing very, very fast.)

Fiona Greig ser fördelar med att delningsekonomin ger fler jobb, med låg tröskel som hjälper folk att komma in på arbetsmarknaden. Det är bättre att få en egen inkomst istället för att låna av familj och vänner eller att ta ytterligare lån via kreditkortet. Men nackdelarna ser hon också: att de här jobben inte direkt ger fördelar som hälsoförsäkring eller pension.

Fiona Greig tror att den här sektorn på vissa sätt kan göra arbetsmarknaden mer effektiv.

– För den som blivit av med jobbet kan man till exempel köra Uber i väntan på att hitta ett riktigt bra jobb, istället för att ta första bästa, säger Fiona Greig.

(– Rather, than, when I lose my job I take any job, I can actually be more patient because I have source of income from driving selling, and I can wait for the better match. It can actually make that market more efficient. )

I New York jobbar Uber-föraren Salman vidare i sin bil.

Han har en examen i marknadsekonomi från hemlandet Pakistan och jobbade som säljare i hemlandet Pakistan, men han har svårt att hinna söka andra jobb. För att kunna försörja familjen jobbar han 12-13 timmar om dagen, sex till sju dagar i veckan, från ett på dagen till 01-02 in på natten. Dörren till det amerikanska näringslivet förblir stängd.

–Jag har ingen annan möjlighet. Jag har försökt att få ett jobb men ingen är beredd att ge mig det. Jag har en examen. Jag har försökt i Virginia, jag har försökt i New York, men ingen är beredd att ge mig ett jobb. Det är därför jag kör.

(– But I have no other option, I tried to get some job, but nobody is ready to give med a job over here. I have a MBA. I tried, I tried in West Virginia, I tried in New York – nobody is ready to give me work. Therefore I am driving.)

I somras blev Salman påkörd av en lastbil. Som tur var skadade han sig inte, men det gjorde bilen. Bilen var försäkrad, men under de två månader som bilen var på verkstaden och försäkringsbolaget redde ut vem som skulle betala kunde han inte jobba. Han och hans fru och de två barnen fick leva på kreditkorten.

Hur överlevde du under dessa månader?

–Med kreditkortet.

Hur lång tid kommer det ta att återbetala det?

– Kanske lång tid, två-tre år?

(So how did you survive during those month?

– With the credit card I said to you

So how long will it take you to repay it?

– Maybe long time, I was not expecting this much, it will take more than 2-3 years?)

Så Salman räknar alltså med att det kommer ta två-tre år att betala skulden.

En arbetsmarknad i förändring

Det här är ett exempel på den riskförskjutning som många pratar om när arbetsmarknaden förändras på det här sättet.

I den ekonomiska modell som Uber jobbar efter, där är förarna utbytbara om de inte får höga ratingpoäng. Idag finns en oro att Ubers arbetsmodell ska sprida sig till andra sektorer på arbetsmarknaden som tillverkningsindustrin eller restaurangbranschen.

Eftersom förarna inte är anställda kan Uber med en enkel knapptryckning sänka priset eller stänga av en förare från plattformen. Då kan det röra en förare som kan ha tagit ett lån för att köpa en bil, bara för att kunna jobba för Uber. Det är något man har märkt på organisationen Coworker, som försöker organisera arbetare som jobbar ”on demand” alltså: vid behov.

Michelle Miller är en av grundarna till Coworker och här ingår bland annat 5000 Uberförare från hela landet. För ett år sen fick hon leda ett seminarium om de här frågorna tillsammans med president Barack Obama om de här frågorna. Michelle Miller säger att det är allt vanligare att arbetarna inte är anställda utan sitter så här på lösa kontrakt.

–Det är verkligen en trend I ekonomin där alltfler företag försöker få folk att jobba för dem, få sina företag att växa utan att ge dem en anställning.

–Så som situationen är tänker jag allt oftare på att det som sker i Uber sker för allt fler arbetare i det här landet.

(– And it is really a broader trend of the economy where more and more companies are trying to get people to work for them, to perform their work that they need, to grow their companies, without directly employing them.

– What the situation actually is, I often think about Uber, in particular, as more of a structural story as what is going to happen to a lot more workers in this country.)

Hon säger att Uber-förarna tydligt har märkt av prissänkningarna som gjordes i januari. De har förlorat mellan 100 och 200 dollar varje vecka.

– De är redan lågavlönade från början, de lever ur hand i mun, så få mindre betalt kan verkligen få dig att hamna i en skuldfälla.

(– These workers are low wage workers to begin with, these are workers who probably live pay check to pay check if that. And so, missing that amount of money, really puts you on a cycle towards debth.)

Uber lockar förare med formuleringen: bli din egen chef. Men i själva verket styrs förarna av Ubers effektiva datasystem, en algoritm som kan ge bonus till den förare som kör mycket men som tillfälligt stänger av den förare som tackar nej till en körning. Men de träffar aldrig någon chef och det här gör något med den här yrkesgruppen menar Michelle Miller.

– Det här är de verkliga konsekvenserna av vad som händer när vår arbetsmarknad och säkerheten för arbetare bestäms av en uppsättning av algoritmer och beslut om vinst. Och det finns inga skyddsnät för de här arbetarna. De kommer fortsätta att arbeta för de är desperata. De har inte mycket val. Skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta, är att äta och inte äta.

(– This are the real life impacts of what happens when our labor market and labor security is determined by a set of algorithms and profit decisions. And there is no safety nets underneath for these workers to see that there are safe. They will continue to work because they are desperate, and they don’t have a lot of choice. The difference between working and not working is eating or not eating. )

– Förut hade arbetsgivaren ett ansvar gentemot sina arbetare: om det hände en olycka på en byggarbetsplats så var det arbetsgivaren som stod för omkostnaderna. Så är det inte idag i exemplet Uber, menar Michelle Miller: nu har risken har förflyttats från företagen till de individer som utför jobbet.

(– The risk used to sit with your employer and your government, the financial risk used to sit with them, for taking care of you if something went wrong, and now all of this risk has shifted on to these individuals. )

Andra sektorer påverkas

Michelle tror att Ubers sätt att fungera kan komma att påverka arbetsmarknaden i stort och där ser hon en stor utmaning hur man ska hantera det.

– Jag tror att den viktigaste lärdomen är att Ubers ekonomiska struktur kommer att påverka många andra sektorer.

(– I think what is important here all of this: Uber is an economic structure which is going to infiltrate multible other sectors.)

Tillbaka till Uber-föraren Salman som engagerade sig i protester mot företaget. Han har bjudit in oss till sitt hem i Queens. Barnen leker i vardagsrummet, dottern är 4 och sonen 1 år gamla. Salman säger att det är för barnens skull som han kämpar som Uberförare.

– Jag kämpar för dem och för mig, men ja, jag gör det för barnens skull.

(– I think that I am struggling for them for me and for them as well… so I am doing for them. So if I am not taking care in their activities but I am doing my part.)

Hans fru Naila förklarar att hon ibland känner sig som en ensamstående mamma, eftersom Salman så sällan är hemma.

– Det är tufft att vara gift med en Uber-förare. Jag måste vara väldigt förstående. Men ska jag vara riktigt ärlig vill jag inte att han ska jobba för Uber mer. Jag vill inte att han ska köra taxi. Jag vill att han ska göra något bättre.

(– For a woman I must say its tough to got married with a Uber driver! Cause they don’t have much time and you have to be patient and you have to be very you know… You have to be really understanding. Should I tell you the truth? I don’t want him to work with Uber no more. I don’t want him to drive the cab no more. I want him to do something better. )

Uber drog in som en tsunami

Vi lämnar familjen I Queens. Vi får åka med Uberföraren Dean Barry, som jobbat länge som taxiförare.

– Uber drog in på marknaden som en tsunami.

(– Uber came in to the market like a tsunami.)

Han beskriver Ubers etablering i USA som en tsunami.

– Ingen visste riktigt vad det var och de tog över.

(– Nobody know what kind of business it was and it’s taking over.)

Han själv tycker att flexibiliteten är det bästa med att köra Uber, att han själv kan välja när han ska köra och när han ska vara ledig.

– Jag gillar flexibiliteten i jobbet, du kan jobba när du själv vill, du kan till exempel parkera bilen i garaget och gå hem när du själv vill. Jag känner till många som slutar köra för de gula taxibilarna, eftersom intäkterna blir mindre.

(– Because the flexibility of the job, you work any time you like and you stop any time you like. If you don’t make enough you have to drive work many hours. But you have the flexibility to go and leave the car in the garage. And come home, those kind of things, are a lot of people are leaving the yellow cab because is a shift to shift to shift situation. Because the revenue of the yellow cab is going down.)

Men Uber är inte det enda företag han kör för. Som förare måste man vara tillgänglig på alla taxiföretags appar överallt för att få ihop tillräckligt med körningar. På instrumentbräden har han fullt med telefoner och skärmar för att hänga med. Att köra taxi i New York är som att köra ett flygplan säger han.

Dean Barry tycker att Uber måste betala förarna mer. Vissa dagar måste han köra 25 till 30 mil för att få ihop förtjänsten och det är för mycket.

–Det är mycket körning.

(–It’s lot of driving in Uber.)

Under vår resa i USA intervjuar vi 25 Uberförare. De flesta är nöjda med flexibiliteten i arbetet, men tycker att ersättningen är för låg och de anser att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation.

"Förarna är mycket viktiga för oss"

På plats i New York får vi besöka Ubers huvudkontor, men någon intervju får vi inte göra. Väl hemma i Sverige får vi reda på att vi är välkomna till Ubers Europakontor i Amsterdam.

Europakontoret ligger i ljusa lokaler i centrala Amsterdam. Vi passerar ett pingisbord och en hörna med soffor och TV-spel. De runt 300 anställda, de flesta i 25-30-årsåldern.

31-årige Pierre-Dimitri Gore-Coty som är högsta chefen på stället och en riktig senior i Uber-sammanhang har inget eget rum utan även han sitter och jobbar i ett öppet kontorslandskap.

Vi frågar hur Uber ser på förarnas betydelse?

– Förarna är mycket viktiga för oss eftersom de är våra kunder. Vi säljer den tekniska plattformen till dem. Vi ser dem som våra nyckelkunder.

(–The drivers are extremely important for us because they are our customers. So essentially we are selling to drivers to use the technology platform, we are selling to them. Obviosly we see drivers as our key customers.)

Pierre-Dimitri Gore-Coty ser alltså förarna som kör för Uber, framför allt som kunder, och inte som representanter för företaget. Om de inte är nöjda kommer de sluta använda appen.

Vi frågor om Ubers affärsmetoder, de upplevs av många som aggressiva, hur ser han på det?

– Jag vet att många upplever Uber på det sättet. Den snabba expansionen kan uppfattas som aggressiv.

(– I know many people perceive uber like that. I think for me the aggressive comes on the back on two things, the company has expanded enormously quickly.)

Han menar att Ubers snabba expansion kan uppfattas som aggressiv samtidigt som man har gett sig in i en bransch som på många håll i Europa är kraftigt reglerad med till exempel taximonopol.

Viktigare att titta framåt än bakåt

Han tar upp de protester som varit mot Uber från taxiindustrin i europeiska städer där det funnits ett taximonopol och en reglerad marknad.

– Vår historia är bredare än så, det handlar om teknik.

(– We feel our story is broader than this, it is technology.)

Under intervjun pratar Pierre-Dimitri Gore Coty mycket om att framtiden snart är här, och om att många ägnar för mycket tid åt att titta bakåt än framåt.

– Till viss del är det för mycket fokus på att titta bakåt istället för framåt, dit framtiden är på väg.

(–Too much focus to some extent on looking backward instead of looking forward where the future is headed. )

Ledsen för de åtalade förarnas skull

I Sverige har Kalibers granskning visat att runt 60 män har åtalats och dömts för att ha kört för Uber pop. Förarna fick ta smällen, åklagare och polis går så långt att de säger att det är ett utnyttjande.

Men vad säger Ubers Europachef?

– Jag kan inte säga mycket mer än att jag är ledsen för vad de har fått gå igenom.

(–I can’t say much but I am sorry for the drivers who had to go through that.)

Uber har i vissa fall betalat advokat och böter åt förarna. Och Gore-Coty beklagar att enskilda förare har drabbats och vi frågar om de hade räknat med den här risken när de introducerade Uber pop i Sverige?

– Vi trodde aldrig att det skulle gå så långt för de enskilda förarna.

(–At no point we thought that it would go that far for the individual drivers.)

Väntade på slutliga beslutet

Men varför fortsatte de trots att transportstyrelsen först sa att det var olagligt och sedan förarna börjat fällas i tingsrätten?

– Ja, men samtidigt är de komplexa beslut, eftersom vi inte hade det slutliga juridiska beslutet.

(– Yes but on the same time those are complex decisions when we don’t have final legal decision.)

Uber ville få saken prövad i högsta instans och samtidigt var tjänsten populär och både fler kunder och förare anslöt sig.

– Vi ville vänta på det slutliga beslutet från domstolen.

(– I think that we had to wait for the final decision from the court. As far that I can say, when you have appeal the final decision, no final verdicts actually have been made.)

I Frankrike har över 200 förare åtalats och dömts för olaglig taxitrafik efter att ha kört Uber pop. Men här åtalades och dämdes även själva företaget och ansvariga chefer. Pierre-Dimitri Core-Coty och hans chefskollega i Frankrike, dömdes i nu i somras till böter för att ha drivit en olaglig transportservice.

I dag har polisen i Sverige också inlett en förundersökning gentemot företaget Uber som, vad Kaliber erfar, rör just beställaransvaret: att Uber drev tjänsten Uber pop trots att det går emot lagen. Ingen person är misstänkt för brott i nuläget. Pierre-Dimitri Gore-Coty säger att man tar den svenska förundersökningen på stort allvar.

– Vi tar det här på stort allvar och följer processen och utredningen. Vi samarbetar med åklagaren och myndigheterna.

Tror du det kommer bli på samma sätt som i Frankrike?

– Jag vet inte. Det får framtiden utvisa.

(– We take this extremely seriously, we are following the process and the investigation we collaborate with the public prosecutor, the public authorities to get to the end of the process, hopefully.

Do you think that we will see the same situation that you were facing in France this very year?

– I don’t now, future will tell.)

"Det känns smärtsamt"

Tillbaka i Sverige och föraren Daniel igen. Idag faller hans dom och vi träffas för att höra hur det har gått.

Vi ringer till Stockholms tingsrätt.

”Domen kom för en halvtimme sen. Då döms han för olaga taxitrafik och brott mot taxitrafiklagen. ”

– Det känns svårt när du äntligen har fått ett jobb och du jobbar där och sen så blir du åtalad – jobbet du har haft är olagligt och du blir dömd för det. Så, det känns verkligen smärtsamt just nu. Men, men, sån’t är livet. Du måste ändå gå vidare. Känslan av att bli dömd i domstol, jag känner mig som en fånge. Det känns smärtsamt. För mig blir det att lära sig en läxa: att inte lita på någon.

– Jag har läst så mycket om Sverige som land, att Sverige är ett av de minst korrumperade länderna i Europa. Jag trodde aldrig att företag som Uber kunde finnas här. Det här blir en lärdom om att aldrig lita på någon.

Vi har pratat med flera dömda förare och domen är inte det enda som påverkar dem. Det handlar till exempel om att de blir av med körkortet under en begränsad tid, de förlorar jobbet, de får nej när de ansöker om att bli taxiförare och på grund av att de är straffade får de vänta upp till två år extra på ett svenskt medborgarskap.

I Solna jobbar polisinspektör Anders Thonfors vidare med sina utredningar om förare som kört för Uber.

När vi tittar tillbaka på den här perioden om några år, vad tror du att vi kommer komma ihåg av det?

– Ja, ett exempel på hur man inte ska ha det. Man kan ta med sig teknikförändringarna till framtiden och modernisera. Men Uber är väl ett bra exempel på hur man inte ska ha det. Betänk om man hade så på andra områden i samhället, då hade vi ju inget samhälle kvar av det samhälle vi känner nu. Det blir det nå annat samhälle.

Vad blir det för samhälle då?

– Ja, vad ska vi kalla det för? Vilda västern? Som man hade på 1800-talet. Fast i nutid.

Reportrar: Karin Wettre och Maria Ridderstedt

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Avsnitt(590)

Rymningarna och våldet i ungdomsvården

Rymningarna och våldet i ungdomsvården

Våldet har blivit grövre och de ungdomar som idag blir behandlade på SiS-hem är mer kriminellt belastade än tidigare. Efter en rad uppmärksammade rymningar granskar P4 Göteborg och Ekot SiS-hemmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rymningen från NerebyMorgonen den 8 maj kliver de två killarna upp som vanligt, vid sju-åttatiden på SiS-hemmet Nereby i Bergsjön. De ska till skolan, men det blir inte som vanligt – vad händer? Alice Lundberg du är reporter på P4 Göteborg – Ja det här börjar som en helt vanlig morgon. Precis innan klockan åtta har behandlingspedagogerna en överlämning till lärarna. Den här morgonen är det lugnt. Skolan börjar tio över åtta och fram tills ungefär lunch den här dagen inget speciellt som sticker ut.– Men det är senare det händer nåt?– Det är först under en bensträckare efter lunchen som något avvikande händer. Enligt källor från SiS-hemmet som vi har pratat med, märker två lärare som är ute på gården med ungdomarna att de här två killarna står och hänger vid staketet som går runt institutionens område. De ”rekade”, ”kände och klämde”. Något som även framkommer i incidentutredningen.Det här uppmärksammar lärarna och det är ju ett avvikande beteende. Men när det är dags för dom att lämna över till de lärarna som ska ta över och sista lektionen. Berättar dom inte om det som dom har sett.– Och vad händer då? – De två ”nya” lärarna håller i sista lektionen för dagen. Då helt ovetandes om att de två killarna hade rekat vid staketet precis innan. Men nu är ungdomarna är mer uppspelta än vanligt. Så den tänkta lektionen blir i stället till pedagogiska lekar. En ungdom sätter sig i ett avskilt rum tillsammans med en av lärarna för att arbeta i kapp en del uppgifter. Då bestämmer sig läraren som är kvar med de andra ungdomarna att i förväg gå tillbaka till avdelningen. Och det här bryter mot rutinen som säger att medarbetare INTE ska vara ute själva med ungdomar.Väl ute på gården börjar de röra sig åt olika håll direkt. En går till studsmattan, en går till basketplanen och lägger sig ner för vad man tror är att vilseleda läraren samtidigt som de två killarna springer runt hörnet mot staketet. Läraren tror att de leker kurragömma men följer sen efter och ser att de har börjat klättra upp över staketet. Då larmar läraren till behandlingspedagogerna som är på avdelningen och som snabbt springer till platsen, men när de kommer fram är de två killarna redan uppe i det här staketet. De tar sig över det och springer snabbt in i skogen.Rymningar och våld på SiS-hemmenHittills i år är det 219 ungdomar som har rymt. 106 av dem har rymt antingen från SiS-hemmet eller när de varit ute med personal. Så drygt hälften har ju inte varit dramatiska utan handlar om det som SiS kallar för avvikningar, att unga till exempel inte har kommit efter ett hembesök. SiS står för Statens institutionsstyrelse och bedriver både tvångsvård och sluten ungdomsvård på det som kallas särskilda ungdomshem. Det är alltså hem för ungdomar med olika problem. Det kan vara allt från unga kriminella till unga med missbruk av olika slag. Många ungdomar kommer från familjer med problem och de flesta har haft det svårt i skolan.Det finns 21 ungdomshem med drygt 700 platser spridda runt om i Sverige. De är olika varandra och har olika säkerhetsklasser där 1 är den högsta och 3 den lägsta. Det var först 2020 som SiS fick i uppdrag att säkerhetsklassa ALLA hem och det är ett arbete som man håller på med just nu.Och på vilket hem olika ungdomar placeras beror då på ett antal faktorer.  Man kollar dels på kön, ålder, kopplingar till gäng och risk för hot och våld. Sen har de olika säkerhetsklasserna olika kriterier för vilka som bör placeras där, som till exempel pågående rättsprocess gällande ett grovt och allvarligt brott, information som indikerar mycket stor fritagningsrisk eller dom eller beslut om utvisning.När Ekot granskar 160 händelserapporter om våld mellan ungdomar från SiS-hemmen så hittar de flera fall av misshandlar och mobbning mellan de intagna ungdomarna. Granskningen visar också att våldet har blivit grövre, så här säger Helena Finér, sektionschef för ungdomsvården på SiS: – Jag blir både ledsen och bestört över det. Och framförallt att det finns ett upprepande att vi har inte lyckats bryta det här utan att det är vid upprepade tillfällen och där måste vi bli mycket bättre på att så fort vi ser att det förekommer så måste vi agera för att skydda de ungdomarna.Och nu vill SiS ha större befogenheter att kunna låsa in ungdomarna säger generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark när hon blir intervjuad i Ekots lördagsintervju.– Det här är en fråga som jag på riktigt är riktigt riktigt oroad över. Det vi nu har gjort är att vi skickat en begäran till regeringen och det handlar om att kunna låsa bostadsrummen under nattetid. Vi kan inte garantera de här ungdomarnas säkerhet.

6 Nov 202325min

Knarkposten 2: Knarkkurir mot sin vilja

Knarkposten 2: Knarkkurir mot sin vilja

Information om en omarbetad lag som skulle bidra till att stoppa post med droger har inte nått fram till dem som skulle vara viktiga i kampen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Bengtsfors finns Emiliano som tillsammans med sin fru driver en bensinmack och kiosk. De är också postombud som många andra på liknande ställen runt om i landet. Sedan årsskiftet kan de också anmäla paket som de misstänker innehåller narkotika. Men det är inget Emiliano vet något om.– Det kan jag missat så klart, ska gå tillbaka och dubbelkolla men idag, jag har ingen kännedom om den nya lagen.– Vad tycker du om det, så här nio månader efter att lagen börjat gälla?– Det tycker jag är konstigt. Vi jobbar också med tobak, vi får information i väldigt god tid. Det borde kommit automatiskt.Den omarbetade postlagen som började gälla vid årsskiftet innebär att alla som är postombud, likt Emiliano, nu får larma polis om de misstänker något illegalt i ett brev eller paket. Lagen gäller alla; från brevbärare till postombud, och anställda på de stora terminalerna runt om i landet. Och det är företagen, eller postoperatörerna, som ska informera och utbilda sina medarbetare om den nya lagstiftningen och vad den innebär.Ska, eller ges möjlighetInför lagändringen som trädde i kraft vid årsskiftet, hade polisen och Postnord olika åsikter i frågan om hur långt man skulle gå. Postnord ville inte se ett skallkrav, medan polisen, som såg positivt på förslaget, hade velat gå längre: att alla som hanterar brev och paket skulle bli skyldiga att larma om de såg nåt misstänkt. Stewe Alm på polisens Nationella operativa avdelning förklarar varför:– Ja, det handlar ju då om att man hade även kunnat gett ett skydd. Och man hade kunde hänvisa till att man är tvungna rapportera. Och att man inte kan se mellan fingrarna på det här utan att då man måste göra det. Och det är. ju. Det är återigen då upp till var och en utav de anställda då att uppfatta det här som då en del av arbetet. Att man ska göra det här. När man ser när man observerar något misstänkt.Postnords säkerhetschef Alexis Larsson delar inte polisens uppfattning om att en skyldighet att larma skulle skydda postombud och andra som hanterar brev och paket:– Ja, det, jag svarar så här att det, det kan man ju förstå att så ser inte verkligheten ut.– Hur menar du då?– Nej, men det, visst har man en skyldighet och kan luta tillbaka på lagen. Men det tror jag att den som har blivit drabbad av det så att säga, den kriminelle som väntar på någonting, kommer visa ganska liten hänsyn och det kommer vara ett klent argument gentemot den personen.Till slut blev det Postnord som vann, den omarbetade lagen landade i en möjlighet och inte en skyldighet och klubbades i riksdagen utan debatt. Alltså, alla de som hanterar brev och paket kan om de vill larma om de ser nåt misstänkt, men de är inte skyldiga att göra det.Postombudens viktiga rollFörsäljning av narkotika via internet ökar. Men, den är svåråtkomlig för brottsbekämpande myndigheter. Kontakten mellan säljare och köpare sker bland annat via olika krypterade appar, och betalning sker ofta i kryptovaluta, som också är svår att spåra.I förarbetet till den nya lagstiftningen lyfter de brottsbekämpande myndigheterna tillgången på information om misstänkta försändelser som det främsta sättet att komma åt narkotikaförsäljningen. Postombud och brevbärare pekas därför ut som viktiga kuggar i det brottsbekämpande arbetet av såväl polisen som tullen.– Jag har hört kring den men inte genom mitt jobb. Det känns lite dumt. Det hade varit bra att veta eftersom vi hade kunnat hjälpa till, vet man att vi får så är man kanske mer varsam när man tar emot paketet för vi har ju inte vetat om att vi kan påverka överhuvdtaget, det säger Filippa Orshammar, postansvarig på Ica i Lindome utanför Göteborg.Filippa är en av de 100 postombud vi pratat med och som inte känner till den nya lagen och vad hon nu har för möjlighet.

23 Okt 202329min

Knarkposten 1: Langaren ser Postnord som pålitlig partner

Knarkposten 1: Langaren ser Postnord som pålitlig partner

Trots en ny postlagstiftning som skulle bidra till att stoppa droger i posten så känner langaren Johan sig säker på att inte åka fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem. Lagen har varit i kraft nu i nio månader. Så någonting borde man ju sett, man borde hört någonting, säger ”Johan”.Det var en enig riksdag som klubbade igenom ändringarna i postlagen som ska göra det möjligt för alla som hanterar brev och paket att larma polisen om de misstänker något olagligt innehåll.En miljon brev med drogerNarkotikaförsändelser via brev och paket ökar varje år, enligt polisen så är det omkring en miljon försändelser som innehåller droger som går genom den svenska posten varje år. Mindre brev skickas direkt hem till folks brevlådor, medan större brev och paket lämnas över till ombud där dom kan hämtas ut. Det är alla dessa försändelser som den omarbetade postlagen, som innebär lättnader i tystnadsplikten, är tänkt att förhindra, bland annat med hjälp av postombuden som pekas ut av polis och tull som viktiga delar i det arbetet.Flödet utifrån och in i landet är det tullen som har möjlighet att stoppa. Vi träffar Tullkriminalens chef för område Väst, Ingela Östmark, på en av postterminalerna.– Trenden är fortsatt mycket beslag i post- och kreditflödet. Mycket varor, alla typer av varor. Det är allt från ja, som sagt, cannabis, Tramadol och den typen av narkotikaklassade läkemedel, är fortfarande väldigt mycket. Vi har farliga föremål. Så ja, det är en stor marknad som vi försöker stoppa. Varje dag vi är på jobbet. Så att det sen landar på ett utlämningsställe, ja, då har du ju ändå passerat våra kontrollmöjligheter. Och så klart att vi inte upptäcker allt i detta enorma flöde. Det är vi ju medvetna om, säger Ingela Östmark.Postföretag och postombud blir kurirer”Johan” har under nio års tid skickat droger till sina kunder, som han kallar det. Han menar att paketen oftast kommer fram.– Med tanke på hur riskfritt det här är för mig, att bara lägga ett paket på lådan, så är det värt att få lite svinn. Så det gör ingenting. Så Postnord är väldigt pålitliga. Jag tycker att dom sköter sig väldigt bra.På Postnord är Alexis Larsson säkerhetschef. Han tycker att det är beklagligt att det levereras olagligt innehåll i de brev och paket som de hanterar.– Det är ytterst tråkigt att han använder våra försändelser för sin kriminella verksamhet.Mikael driver en liten butik på Hisingen i Göteborg. Han är också postombud. Hos honom hämtades det ut flera kilo cannabis för några år sedan. Sen dess har den nya lagen trätt i kraft men Mikael känner att han inte fått någon information om den, han skulle också gärna ha velat veta att hans butik har använts i de här sammanhangen.– Om jag vetat något hade jag kunnat prata med mina anställda också. Men tyvärr har jag inte blivit meddelad detta.

23 Okt 202329min

Regnen som dränkte Sverige – och kommunerna som brast

Regnen som dränkte Sverige – och kommunerna som brast

Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler. Det går att minimera skadorna. Men har varningarna tagits på allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

16 Okt 202329min

Syskonen blev hemmasittare – socialtjänsten ville tvångsomhänderta

Syskonen blev hemmasittare – socialtjänsten ville tvångsomhänderta

Om två föräldrars förtvivlade kamp för sina barn, när barnens autism misstolkas som omsorgsbrist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan när Karins och Peters döttrar Ines och Lova var små märkte föräldrarna att de inte var som andra barn.– När jag jämförde med de andra barnen i mammagruppen så märkte jag att hon hade mindre driv till social kontakt, inte rörde sig mot de andra barnen, inte jollrade lika mycket och så där, berättar Karin om Ines, den äldsta dottern.Men de här olikheterna är inte egentligen något problem – förrän de börjar skolan. Miljön är stökig för Ines och Lova och de mår allt sämre av att gå till skolan. Framför allt Ines stannar att oftare hemma.– Det blev mer och mer att hon behövde stänga sig inne i sitt rum. Allt blev liksom svårare och svårare i de här perioderna. Hon blev känsligare och tröttare, säger Karin.Socialtjänsten vill omhänderta barnenEfter en tid av kontakt med barnpsykiatrin konstateras att döttrarna har högfungerande autism. Trots denna vetskap går det allt sämre i skolan. Karin och Peter vänder sig till socialtjänsten i sin kommun Trosa för att få hjälp och stöd.Då börjar socialtjänsten en utredning – och efter ett tag vill de tvångsomhänderta barnen.– Det var fruktansvärt verkligen. Just maktlöshetskänslan och att inte, inte…känslan av att lyssna på vår version den finns inte, den existerar inte. Känslan av att tappa kontrollen och känna och tänka och veta vilka konsekvenser deras beslut kan få för våra barn, beskriver Karin.Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet har gått igenom socialtjänstens utredningar om Ines och Lova – och ser flera allvarliga brister, bland annat i delarna som handlar om gränssättning.– Om man använder alldeles för mycket av det som kanske andra anser är rimlig uppfostran med gränsdragning kan det lätt vara så inom neuropsykiatri att man får väldigt aversiva, alltså väldigt negativa, reaktioner och sätter på spel hela kontakten man har med sitt barn. Och har man ingen tillgång till sitt barn längre, ingen kontakt med sina barn, då kan man inte uppnå någonting alls. Och det frågan är vad som skulle hända om man bara stängde av en dator, skulle barnet gå till skolan då? Det tror jag inte, och det låter så simpelt att det nästan låter, lite dumt faktiskt, säger Sven Bölte.Socialtjänsten i Trosa menade att det handlade om omsorgsbrist hos föräldrarna, men vill inte kommentera det enskilda fallet.Experter: Autism misstolkas som omsorgsbristKaliber har försökt ta reda på vanligt det är att beteendet hos barn med autism misstolkas som omsorgsbrist hos föräldrarna. Men det är svårt att dra några generella slutsatser från de domar vi läser, eftersom den formella orsaken till omhändertagande ofta är omsorgsbrist. Kaliber har dock pratat med flera experter som säger att de ser det här problemet gång på gång. Intresseorganisationen Autism Sverige har de senaste 20 åren sett många liknande fall.– Över huvud taget tittar man ofta på saker som är ganska vanligt förknippade med autism. Det kan handla om social kontakt och social ömsesidighet som ju per definition är autism och där man ändå tolkar det som omsorgsbrist hos föräldrarna, säger Mats Jansson, sakkunnig utredare på organisationen.Karin, Peter, Ines och Lova heter egentligen något annat. Hör hur det gick i familjen i granskningen.

9 Okt 202330min

Den vilda aveln 3: Dold varg i valpannonserna

Den vilda aveln 3: Dold varg i valpannonserna

Trots att det finns uppfödare som lagligt avlar fram varghundar med hög procent varg-dna i sig så får de inte berätta det i annonsen när de ska sälja sina valpar. Det kan få farliga konsekvenser. 3/3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varghundsuppfödaren Anna Jensen blev polisanmäld när hon skrev i sina valpannonser att hennes djur har nära till sitt “vargursprung”. Samtidigt ställs hon inför ett dilemma när en familj som bor i ett renskötselområde vill köpa en valp av henne.Reportrarna fortsätter sin jakt på de snåriga lagar som reglerar avel mellan vilt och tamt.Den vilda aveln är en serie i tre delar.Serien görs av produktionsbolaget Imperiet Media.Reportrar Sophia Djiobaridis och Josephine Freje.Slutmix: Emil DrouggeProducent: Malin Marcko

18 Sep 202330min

Den vilda aveln 2: Lagen om svenska varghybrider omöjlig att kontrollera

Den vilda aveln 2: Lagen om svenska varghybrider omöjlig att kontrollera

En lucka i lagen gör att man kan ha hundar med hög andel varg i sig helt lagligt. Granskningen visar att det inte går att kontrollera om lagen följs, vilket ansvariga myndigheter inte förstått. 2/3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Helt lagligt kan du importera varghybrider som har uppemot 95 procent varg-dna i sig för avel.Åsa Martinsson och hennes hundar blev attackerade av en varghund i grannskapet. En attack som slutade med sjukhusvård för såväl Åsa som hennes hundar.Riona Hansson är en av de som importerar varghundar med högt varg-dna. Hon menar att vissa linjer av de svenska varghundarna är så inavlade att de är som vilddjur som är livrädda för människor.Kaliber fortsätter granskningen av aveln av varghundar och visar hur drabbade lämnas utan hjälp, på grund av att lagen inte fungerar. Den vilda aveln är en serie i tre delar.Serien görs av produktionsbolaget Imperiet Media.Reportrar Sophia Djiobaridis och Josephine Freje.Slutmix: Emil DrouggeProducent: Malin Marcko

18 Sep 202329min

Den vilda aveln 1: Mer varg än hund – sällskapsdjuren mitt ibland oss

Den vilda aveln 1: Mer varg än hund – sällskapsdjuren mitt ibland oss

En ny trend har nått Sverige. Att ha hundar med så mycket varg-dna i sig som möjligt. På grund av att lagen är otydlig finns varghybriderna mitt ibland oss.1/3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaliber granskar kulturen kring varghundar och kommer fram till att det finns varghundar med betydligt mer varg-dna i sig än vad lagstiftaren har tänkt.Varga har levt länge omgiven av sina varghundar, men kärleken till dessa djur har lett till konflikter och rädsla i samhället runt omkring.Petra Ahlgren och hennes grannar levde i flera år med skräcken för varghundar som ibland rymde från sina inhägnader.Den vilda aveln är en serie i tre delar.Serien görs av produktionsbolaget Imperiet Media.Reportrar Sophia Djiobaridis och Josephine Freje.Slutmix: Emil DrouggeProducent: Malin Marcko

18 Sep 202330min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
killradet
creepypodden-med-jack-werner
rattsfallen
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
flashback-forever
radiosporten-dokumentar
hor-har
p1-dokumentar
aftonbladet-daily
rss-verkligheten
rss-sanning-konsekvens
vad-blir-det-for-mord