Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(590)

Barnen och diagnoserna

Barnen och diagnoserna

Snabbutredningar av barn och felaktiga diagnoser. Hundratals barn utreddes av ett privat bolag när köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin skulle kortas. Men flera utredningar höll inte måttet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Maj 202030min

Resorna till IT-jätten

Resorna till IT-jätten

Från Riksdagsförvaltningens IT-avdelning flyger varje år tjänstemän till IT-jätten Microsofts konferenser. Det trots att alla föreläsningar finns gratis tillgängliga på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Maj 202030min

Birgits vädjan om demensvården i coronatider

Birgits vädjan om demensvården i coronatider

Kaliber om hur anhöriga till äldre drabbas som en konsekvens av coronasmittan som tar allt mer tid och resurser i kommunerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Apr 202029min

De dolda sexövergreppen del 4: Förövaren är en kvinna

De dolda sexövergreppen del 4: Förövaren är en kvinna

Kaliber granskar fenomenet med sexualbrottsdömda kvinnor. Polis och barnrättsorganisationer larmar om att de ser allt fler kvinnor i övergreppsmaterial som anmäls på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Apr 202035min

Kina och de svenska systerstäderna

Kina och de svenska systerstäderna

24 svenska kommuner har någon form av samarbetsavtal städer i Kina samtidigt har sju kommuner avslutat sina samarbeten på grund av bristerna för mänskliga rättigheter i Kina. Det visar nya siffror som Kaliber tagit fram. Hur kontroversiella är avtalen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Apr 202029min

Domen som friade Kultursverige

Domen som friade Kultursverige

Julmiddagarna för kulturmakthavarna blev rättssak. Och efter fem år har nu Högsta domstolen satt punkt: Middagarna var inga mutor. Men hur tydlig vägledning ger domen framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Apr 202029min

De dolda sexövergreppen del 3: Skadestånden som inte når fram

De dolda sexövergreppen del 3: Skadestånden som inte når fram

Kaliber granskar processen kring skadestånd till brottsoffer i andra länder, om hur det som bestäms i vårt svenska rättssystem krockar med andra länders system och om pengar som fastnar på svenska bankkonton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Mars 202037min

Guldspadenominerade: Den sista milen – leverans till dörren

Guldspadenominerade: Den sista milen – leverans till dörren

Förra våren sände Kaliber ett program som handlade om hur villkoren ser ut för de personer som kör ut alla våra nätköp ända till dörren. Det är nu nominerat till grävpriset Guldspaden. Lyssna igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Mars 202029min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
killradet
creepypodden-med-jack-werner
rattsfallen
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
flashback-forever
radiosporten-dokumentar
hor-har
p1-dokumentar
aftonbladet-daily
rss-verkligheten
rss-sanning-konsekvens
vad-blir-det-for-mord