Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(590)

Fallen som aldrig når domstolarna

Fallen som aldrig når domstolarna

Unga tjejer i hederskonflikter uppmanas att ta sina liv. Det avslöjade Kaliber för fem år sedan.Då lovades satsningar för att komma åt förövarna. Men i dagens Kaliber berättar vi om fallen som aldrig når domstolarna, och där föräldrar och släktingar går fria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Okt 201129min

Slavlika förhållanden på billiga biltvättar

Slavlika förhållanden på billiga biltvättar

Biltvätten är skonsam mot bilen och du slipper göra jobbet. Men de som tvättar din bil för hand får betala ett högt pris.Kaliber kan avslöja hur asylsökande och papperslösa utnyttjas som billig arbetskraft under slavlika förhållanden.Skatteverket kallar det människohandel. Samtidigt ger Arbetsförmedlingen stöd till de illegala verksamheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Okt 201129min

Tuppar blir läppförstoringar

Tuppar blir läppförstoringar

Trots att det är förbjudet att testa smink som läppstift och maskara på djur inom hela EU kan Kaliber avslöja att svenska tuppar föds upp med enda syfte att bli antirynkkrämer och läppförstoringar. Oetiskt, säger kritikerna, och en lucka i lagen att svenska djur kan födas upp bara för att bli till skönhetsprodukter. En rättighet för kunden att själv välja, säger tillverkaren.Och Jordbruksverket, som har ansvar för djurskyddet, har ingen aning om produktionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Okt 201129min

"Väntetiden kan leda till så mycket"

"Väntetiden kan leda till så mycket"

Rädd för sig själv och ständiga självmordstankar. Så beskrivs Elin första gången i sin journal när hon 14 år gammal skrivs in på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm hösten 2008.Ett par månader senare, i väntan på en plats på en specialiserad ätstörningsklinik, hoppar Elin från ett fönster i sin pappas lägenhet. I en väska har hon packat några gosedjur och sin dagbok. Kalibers granskning av den svenska ätstörningsvården visar att det saknas alternativ för de barn och unga som är svårast sjuka. Endast ett fåtal landsting kan erbjuda specialiserad heldygnsvård, så kallad slutenvård. Och hos landets patientnämnder finns många klagomål om att inte få specialiserad behandling.BUP blir sista anhalten när ingen annan hjälp finns att få. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Juni 201129min

"Vi uppmanas att inte utreda"

"Vi uppmanas att inte utreda"

Gräv inte, leta inte efter brott, låt bli gamla utredningar - så kan det låta enligt flera inbrottsutredare som Kaliber har varit i kontakt med.De kommer från olika delar av landet, men berättar samma sak:Istället för att utreda svårlösta inbrott, uppmanas poliser av sina chefer att lägga ner, och satsa på enklare brott, som snabbt ger pinnar i statistiken. Kaliber fortsätter granskningen av polisens hantering av bostadsinbrotten. Och vi åker till Storbritannien, där polisen procentuellt sett löser fyra gånger fler bostadsinbrott än i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Juni 201129min

Nya brott och nya straff

Nya brott och nya straff

En bok full med namn och telefonnummer ­- till nya kriminella vänner.Martin berättar att det var det enda han kom ut med efter att ha avtjänat ett 9 månader långt fängelsestraff för våldsamt upplopp i samband med EU-toppmötet för tio år sedan.Kaliber har letat rätt på dom som dömdes efter kravallerna i Göteborg för att ta reda på vad som hände sedan.Och vår granskning visar att det var unga människor med en tydlig politisk agenda som var i Göteborg de här dagarna, men också kriminella ungdomar som tog tillfället i akt att slåss mot polisen.Många av de dömda hade en kriminell bakgrund redan 2001 - och var tredje person har efter kravallerna begått nya brott och blivit straffade igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Juni 201129min

Bakom den gröna fasaden

Bakom den gröna fasaden

Ät tills du storknar från de välfyllda bufféerna. Perfekt för barnfamiljer med glassugna ungar och hungriga tonåringar. Så säljer Sveriges största resebolag all inclusive där du betalar all mat och dryck innan du ens har lämnat landet. Kaliber har granskat baksidan av de hotell som Sveriges största resebolag - Ving, Fritidsresor och Apollo - använder sig av när de säljer all inclusive med löften om miljöansvar. Vi har varit i soprummen. Och den gröna bild resebolagen målar upp visar sig vara allt annat än grön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Maj 201129min

Allt ingår: Mat, dryck och lagbrott

Allt ingår: Mat, dryck och lagbrott

"Lämna plånboken hemma" och "skönt att slippa tänka på vad det kostar" - så marknadsförs den växande trenden med att åka på all inclusive-semester.Men Kaliber har granskat vad all inclusive innebär för dem som inte är turister - för småföretagarna utanför hotellen och inte minst för dem som gör vår perfekta semester möjlig - hotellpersonalen. Vi har åkt till Turkiet, Mallorca och Gran Canaria och kollat hotellen som Sveriges största resebolag använder sig av. Och den bild Ving, Fritidsresor och Apollo vill ge av all inclusive går inte alls ihop med vad vi har hittat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Maj 201129min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa