#51 Smittspårningsheuristik, pejorativburgare och ryktesförgörandets sköna konst.

I detta, på många sätt okonventionella, avsnitt gör vi bokslut i vår orala triptyk kring stiftelsen AllBrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan." Vi redovisar vårt fortsatta grävande såväl vad gäller Amanda Lundetegs framträdande i Fri tanke pod (ett framträdande som präglades av total brist av kritiska frågor), som Allbrightrapportens förhållande till våra Universitetoch Högskolor - såväl sanningshalten i Amanda Lundetegs uttalanden kring Allbrightrapportens påverkan av dessas jämställdhetsatsningar som hur de närmast berörda Universiteten/Höskolorna mottog, använde sig av och kommunicerade kring rapporten. Under några månaders tid har vi försökt upprätta kommunikation med en hel rad olika spelare (Fri tanke, Allbright och en rad rektorer) i akt och mening att diskutera hur det kunde bli så fel, och att försöka få tillstånd pudelinfluerat beteende och rättelser. Någon pudel blev det inte, men väl en surrealistisk odyssé i den akademiska världens slutsatsmaskin.

4 Feb 20201h 53min

Avsnitt #29 ägnas åt en djupdykning i Fri Tanke Podcast's 74:e avsnitt - i vilket Christer Sturmark intervjuar Amanda Lundeteg, VD för Stiftelsen Allbright vars rapport ”Vetenskapsmanen, inte kvinnan" var i fokus för #28 av 50 meter från byggnaden. Vi fördjupar oss i Amandas icke helt motsägelselösa uttalanden kring biologi, socialkonstruktivism och astrologins makt över mänskligheten. I sökandet efter ledtrådar till svaren på de frågor vi ställde oss i avsnitt #28, lystrar vi även extra noga till Amandas slingrande, men ack så raka, svada kring Allbrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan” och frånvaron av kritiska frågor från Christer Sturmark. Dessutom ger vi en snabbkurs i DNA:ets roll i produktionen av våra personligheter, ger ett boktips (Blue print - av Robert Plomin) samt understryker vikten av en multivariat förståelse av hur vi blir de vi är. För allt är inte sociala strukturer, vi har även toxikologisk, bakteriologisk, virologisk, toxoplastisk (parasitär) etc. miljö/struktur. Det sociala sakar inte påverkan på vår utveckling, men den är inte allt, inte ens mest och knappast starten för, det som på kulturiska brukar med drömmande röst brukar kallas, ”vår resa genom livet.” Frågor vi ställer oss: - Är verkligen stjärnorna viktigare för utvecklingen av vår personlighet än vårt biologiska arv? - Är ”det mesta kulturellt” bestämt? - Menar Allbright verkligen att (de lätt bisarra) citerade uttalandena i rapporten är symptomala/sammanfattande för situationen i Akademien? - Vad är skillnaden mellan 30% och 34% - natt och dag eller mer gryning och morgon? Lite om toxoplasma gondii (som ymnigt nämns i podden). Samband har observerats mellan en rad olika beteenden (ökad riskbenägenhet, ökad promiskuitet (vilket kan ses som uttryck av det förra), depression osv.) har visats i en rad studier. Vad gäller t.ex. riskbenägenhet och aggressivitet (uttryckt som t.ex. vårdslös körning) tycks förekomst av toxoplasma korrelera med ökad sådan. (se Groer et al, 2016) En direkt kausalitet mellan toxoplasma och beteende förändringar är dock svår att fastställa - t.ex. skulle ju en människa med hög riskbenägenhet också oftare kunna komma i kontakt med kattfekalier eller andra smittkällor. (se t.ex. Boothroyd J. C. (2009). Toxoplasma gondii: 25 years and 25 major advances for the field.) Däremot är det ett känt faktum att råttor förlorar sin rädsla för katter, det har även visats i studier att schimpanser förlorar rädsla för leoparder. Vilket alltså med rätt hög sannolikhet bådar även beteendeförändringar hos människa. Intressant nog så hänger djurens bristande rädsla samman med att de delar av hjärnan som hänger samman med sexuell upphetsning "slås på” i kontakt med fara hos drabbade djur. Ytterligare intressant läsning, om toxoplasma och sex: Flegr J. (2017). ”Does Toxoplasma infection increase sexual masochism and submissiveness? Yes and no.”

27 Sep 20191h 8min

I denna tredje, och avslutande, del av vår orala triptyk om narrativa termers, känslors och målande anekdoters beviskraft tar vi oss ann stiftelsen Allbrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan". Kanske den mest undermåliga rapport vi någonsin läst. Likväl en rapport som rapporterades ymnigt som sanningsägande i såväl SVT som TV4. - Kan man använda vilken metod som helst för att undersöka vad som helst? - Kan vilka metoder som helst kombineras? - Räcker 0,7% svarsfrekvens på en enkät för att dra slutsatser kring världen i stort? - Kan man använda en 25 år gammal studie för att dra slutsatser om nuet?

17 Juli 20192h 16min

I detta det andra programmet i vår orala triptyk om genus analyserar vi ett inslag från Studio ett (SR P1) där redaktörerna för antologin Vem bryr sig? försöker förklara vad känslomässigt arbete är men också hur viktigt det är och hur ojämnt fördelat det är. Inslaget sändes den 6 mars 2019. Frågor vi ställer oss: - Vad är skillnaden mellan "maktanalys" och att analysera maktförhållanden - vilket skall man göra? - Vad kan anekdoter visa? - Är det rimligt att generalisera till population utifrån anekdoter? - Behövs logik?

1 Maj 20192h 31min

Ekot och Fackförbundet kyrka - att vända bra till dåligt och måla Fan på väggen. Med detta program inleder vi ytterligare en oral triptyk. Denna gång är temat narrativa termers, känslors och målade anekdoters beviskraft. Men det handlar också om patriarkatets existens - vilken evidens används för att visa på att det finns? Vi ställer frågor som: är känslor evidens? Är anekdoter och ”n equals one” ett vettigt underlag för tvärsäkra slutsatser? I detta det triptykens första program kommer diskuterar vi Fackförbundet Kyrkas larm om sexuella trakasserier mot kvinnliga präster.

6 Apr 20191h 5min

I detta avsnitt diskuterar vi om "rationell religiös tro" dels kan vara grund för vetenskapliga strävanden, dels om det ens kan finnas rationell religiös övertygelse. Detta gör vi utifrån artikeln "En rationell religiös tro ger vetenskapen en fast grund." av Johan Eddebo (fil. dr. i religionsfilosofi), Allan Emrèn (fil. dr. i fysikalisk kemi och geokemi) Mohammad Fazlahemi (professor i Islamisk teologi och filosofi), Ivar Gustafsson (docent i matematik), Sebastian Ibstedtt (fil. dr. i microbiologi), Emil Lundin (doktorand i semistiska språk)och Mikael Sörhus (doktorand i religionsfilosofi). Publicerad i Dagens Nyheter den 11 februari 2019. Saker som tas upp: - Troende ateist. - Vetenskaplig agnostiker. - Logik. - Falsk logik. - Skolastik. - Felaktiga slutsatser. - Cherry picking. - Vetenskaplig Halo/vetenskaplig regalia. - Astrologi. - Postisar (Poststrukturalism.)

4 Mars 20191h 11min

Samtal med Jonny Hjelm, som är historiker vid Umeå universitet, utifrån hans kritik av utredningen "Kartläggning av rasism mot samer i Sverige". Vi går igenom problemen med utredningen, som gäller både metod och teori (den teoretiska överbelastning som ”studien” lider av) samt resultat. Vi diskuterar även andra problem inom akademin så som teoretisk endimensionalitet och blindhet, publiceringshets samt bristen på vetenskapligt kritiska samtal. Slutsats: dålig forskning ger falska resultat och dålig forskning om rasism riskerar att ge rasisterna vatten på sin kvarn!

15 Jan 20191h 1min

I detta program diskuterar vi tillgänglighetsbias (-snedvridning) utifrån den eminenta boken Cognetive Illusions (red Rudiger Pohl). Vi gör en kort historik från Kahneman och Tverskys forskning till dagens ståndpunkter där experiment och resultat "nagelfars" och fynd ifrågasätts. Vi sätter tillgänglighetsbiasen i relation till argumentativ theory of reasoning, mys side bias (confirmation bias) och ideologisk förstärkning. Allt detta sker som en konsekvens av vårt eventuellt slappa termanvändande i förra avsnittet (#22 Fotboll, kön och inzoomningar). I vår vilja att späka oss själva och nå fram till sanningen (med stort "S)ställer vi oss frågan "var det korrekt att använda termen tillgänglighetsbias och lät vi det signifiera rätt begrepp?" Frågor vi ställer: - Vad är tillgänglighets bias? - Finns den? Vad tyder på det - vad inte? - Var verkligen Kahneman och Tverskys experiment exelenta?

9 Nov 20181h 1min