"I Loches you" - en slogan som orsakat mordhot i Frankrike
Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och franska eller franglais som det även kallas. – Alla människor borde vårda sitt modersmål därför gillar jag inte franglais, säger Anne som äger en bokhandel i Loches och tillägger att hon inte heller gillar att projektet blivit så dyrt. Att all reklam ska skrivas på franska eller i alla fall översättas till franska bestämdes 1994 av den dåvarande högerregeringen och att sloganen är olaglig erkänner stadens turistchef Valérie Gervès– Så är det, men ibland måste man få vara olydig, säger Valérie Gervès. Tilltaget uppskattas inte av språkorganisationen Défense de la langue française, DLF (Försvar av det franska språket), som övervakar att de franska språklagarna följs. – Man måste följa lagen annars kan det bli anarki i samhället, säger Christian Massé chef i för DLF i området där Loches ligger och som blivit mordhotad för att han uttryckt kritik mot sloganen. Reporter Johan Tollgerdt Mer om språkkonflikten i veckans Språket. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist "Vi ses PÅ en stund" eller "vi ses OM en stund". Hur kommer det sig att vi säger så olika? Kan fler börja använda ordet laatchjefolk/latjavfolk? Använde man enbart förnamn under antiken?PS.Kolla på videon om danskar som inte förstår danska här.
14 Okt 201424min
Förstår du danska och norska?
Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts programmen och deras experter igen och vill vi ha in fler frågor. Har du en fråga om danska eller norska, skicka till spraket@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor får svar av Henrik Rosenkvist Vad betyder "överträdelse beivras" och varför använder man ett så obegripligt språk på förbudsskyltar? Varför har svenskan minst tre olika sätt att uttrycka negation och vad kommer inte, icke och ej ifrån? Vad betyder ordet kavajhytt och hur ska man använda det?
7 Okt 201424min
Vilken är din hatmetafor?
En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd? Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa? Kan man säga att man blippar upp bilen?
30 Sep 201423min
Dags att slopa de och dem?
Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer om de, dem och dom Läs Lisa Holms debattartikel från SvD Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform. Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom" Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan? Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden? Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar? Vad har ordet "swag" för genus?
23 Sep 201424min
