Starkare glädje på jiddisch
I veckans program talar vi om jiddisch, ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Jiddisch har talats i Sverige i över 200 år, men idag är det bara omkring 4000 människor som behärskar språket. För de flesta är det inte huvudspråk, men både glädje och sorg känns starkare på jiddisch, berättar Susanne Sznajderman Rytz. Hon engagerar sig för språkets framtid i Judiska Centralrådet i Sverige och vi besöker henne hemma i bostaden i Sandared utanför Borås när hon och hennes man Salomon Rytz förbereder en sabbatsmåltid tillsamman med hans föräldrar, Leon och Esther Rytz. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- konstig ordföljd: betalar gör du på bussen- ny konstruktion: för mig att få den möjligheten är...- ifrågasatt uttryckssätt: den första att...- olika sorters dåtid: vad menar vi med imperfekt och preteritum?Länkar som nämns i programmet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
13 Jan 200924min
Nytt år och nya ord
Veckans program handlar om nyord. Birgitta Lindgren på Språkrådet har gjort en lista över trettio nyord och kommenterar några tendenser.Lars-Gunnar Andersson talar om vår aldrig sinande förmåga att bilda nya ord och kommenterar lyssnarbrev om:- trendiga ord i tidningstext- konstiga ord i vardagliga sammanhang- vision - vad betyder det nu för tiden?- varför hemskt i tack så hemskt mycket?Kenth Andreasson, biträdande redaktionschef på Göteborgs-Posten, talar om läsarnas klagomål på språket i tidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
6 Jan 200924min
Språkfrågor som inte kan underskattas...eller överskattas? - Denna vecka utgår tisdagssändningen
När ett vanligt uttryck oftare används felaktigt än på ett riktigt sätt väcker det förstås tankar.Programmet har fått många brev från lyssnare som hittat formuleringar som denna: den ekonomiska betydelsen kan inte underskattas. Professor Lars-Gunnar Andersson letar i Språkbankens material av nutida tidningstext och finner att tre gånger av fyra ville skribenten egentligen säga att betydelsen inte kan överskattasAndra små ord och uttryck som veckans lyssnarbrev tar upp är:- lite på konstiga platser- inte roligt som kraftuttryck- hon tillhör en av de bästa- betydelsen kan inte underskattas- två- och tredubbla- knappt eller nästanOla Tedin, politisk redaktör på Ystads Allehand, skickar oss en lista med nya ord han hittat under 2008. Hela listan här: I ett reportage från Nepal besöker vi bergsguiden Tarze Lama Tamang och hans familj, som berättar hur den skiftande språkpolitiken i landet påverkat familjen. I Nepal finns cirka 120 språk, det finns skolundervisning på flera av dem - men många föräldrar sätter sina barn i engelsksspråkig skola. Lena Näslund rapporterar på väg mot Everests basläger i Nepal.Skicka gärna frågor och kommentarer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
31 Dec 200824min
Julaknudor och havranekar - Språkets julbord med ord från hela landet
Vi äter hös och långkål till jul, vi smyckar våra hem med pumlor och nekar - julens ordlista vimlar av ord med rötter i den gamla, lokala vokabulären och några av dem reder vi ut i veckans upplaga av Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson får sällskap i studion av etnolog Annika Nordström, chef för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. De talar om:- var kommer ordet jul ifrån?- julaknudor- julklapp- jord som soln förlät- trettondagsur- julbord- hös- julbullar och saffran- pumlor- havranekarOckså denna vecka kan du skicka in kommentarer och frågor - och varför inte önskningar av programmet inför det nya året - direkt till vår hemsida.Redaktionen önskar alla lyssnare ett gott nytt år! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
23 Dec 200824min
Språket 20081216 1320 20081217 1903 20081218 0115 20081221 1835 2008-12-16 kl. 14.00
Vetenskapsradion Språket, om svensk romani och språkfrågor och svar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
16 Dec 200824min
Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?
Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med kidsen?- på en höftNu kan du skicka frågor och kommentarer direkt till vår hemsida! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
9 Dec 200824min
Språket den 2 december 2008 Bästa sättet att lära sig läsa
Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt.Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig- in your face- fridens liljor- det är bara förnamnet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu kan du skicka frågor och kommentarer direkt till vår hemsida!
2 Dec 200824min
Språket den 25 nov 2008 Jojkens dialekter
Språket från Vetenskapsredaktionen, denna vecka om jojkens dialekter och svenska snubbelstenar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel.Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen
25 Nov 200824min
