Därför skämtar myndigheter på sociala medier

Språket, som idag bland annat handlar om flerspråkiga familjer. Programledare Anna Lena ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son.Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som: -varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?- verb som inte slutar på -a, som tro och bo- växt eller vuxit- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning, - två möte och tre smycke- hushållar/hushåller- slått, tatt och dratt Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.Stark böjning -normal böjning:spek - spikadeskröv -skruvadenet -nitade, i betydelsen bromsa tvärtröck -rycktefek -fikadetöt -tutadestack -stickade (tröja)tröck -tryckteslöt -slutadeOch Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”

18 Nov 200824min

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Anna Hernek, Ekot, och Jan Gustafsson, SR Väst. I programmet talar de om förebilder och språklig inspiration.I väntrummet på språk-vårdcentralen hittar vi i denna veckas program både svenska, danska och teckenspråk.Danskans problem är att förändringen av uttalet går så fort att äldre infödda danskar ibland inte förstår ungdomars uttal. Det säger Ole Lauridsen, språkhistoriker och lektor vid unviersitetet i Århus.Han säger att det redan gått så långt att äldre danskar slutat lyssna på radio av den anledningen. Det svenska teckenspråket behöver vård, på sitt sätt, och vid Språkrådet arbetar nu två språkvårdare för teckenspråket. Tommy Lyxell berättar bland annat om hur ungdomsspråket förändrar teckenspråket. Lär dig teckna på Eller sök ett tecken i Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om förändringar av ord och betydelser:- du och ni- kvinnors svärande- ’det är lugnt’ - att påverkas av ungdomsspråk - funka och fungera- ’titta på’ som konkurrerar ut andra ord- om att spinna på gymmet. Men vad gjorde du i går? Spinnade?- ’jag stack en kofta’

11 Nov 200824min

Språket med lokala och internationella språkdiskussioner från forna Jugoslavien, Botswana och gårdsbacken här hemma. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Första kapitlet i veckans program utspelas hemma på gårdsbacken där vi använder ord som är alldeles självklara- det är klart att alla andra vet jag vad menar, tänker man. Lyssnare berättar om hur deras värdsbild kommit i lätt gungning när de upptäckt att inte alla förstår dem. Orden som denna gång illustrerar fenomenet är:- gäll-ljutt och- lava, som i lava ved eller timmer.Professor Lars-Gunnar Andersson berättar om ursprunget till orden och kommenterar några av den stora mängd lyssnarbrev som kommit om ordet ’lava’ - ett i högsta grad levande ord i södra Sverige.Lars-Gunnar Andersson rapporterar också från Botswana i södra Afrika där flera inhemska språk ska samsas med engelskan. Han och kollegan Tore Janson har återbesökt landet efter 18 år för att se hur Botswanas nationella språk setswana klarar sig i konkurrensen med det officiella språket, engelska. Och hur går det för de många riktigt små språken, bland dem san-språken med dekaraktäristiska klick-ljuden? Om sin barndom i Kalahariöknen berättar enSpråkförändring på lite närmare håll berättar författaren Fausta Marianovic om. Hon kom till Sverige som flykting från Bosnien för tolv år sedan. –Mitt modersmål, serbokroatiskan, blev krigets offer och är nu lika dött som latin, säger hon. Nu skriver hon på svenska och debuterade i höst med en prisad roman. Björn Ericsson, 26-årig bibliotekariestuderande från Göteborg, blev svensk mästare i korsordsspelet Scrabble i helgen som gick. Han berättar om några ’rullningar’ han blev extra nöjd med i tävlingen. En rullning kallas det när man lyckas lägga ut alla sju bokstäverna på en gång.

4 Nov 200824min

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur många förstår egentligen en vanlig nyhetsartikel i tidningen, Ja, ungefär var fjärde människa har svårt att tillgodogöra sig tidningstext, säger Mats Ahlsén, chefredaktör för den lättlästa tidningen 8 sidor som används av grundskolor och av många med funktionshinder. .I veckans program besöker vi en grupp tidningsläsare med intellektuellt handikapp och diskuterar hur man får samhällsinformation om man inte förstår den vanliga dagstidningen.Pernilla Jenbratt, lärare på Särvux i Göteborg, och hennes elever Anders Nordin och Emily Gunnarsson diskuterar dagsnyheter de läst i Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor som denna vecka bland annat handlar om uttal som leder fel eller åt olika håll.- Särskriving, särsägningar och särläsningar av ord, som ’golf reporter’- pojke och pojkarna - är detta det enda ordpar i svenskan som kan uttalas med både akut och grav accent?- förklä och förkläde- fylld till bredden eller brädden?- andra ordpar som låter lika: lem/läm, sett/sätt, enda/ända. Men gör de det överallt i Sverige?- ål från ån i Råå – blir det Råååål?- Svenska Brigaden – eller Svenska brigaden?

28 Okt 200824min

Språket från vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor gäller ord: med hjälp av ett enda litet ord kan vi tänka på rädsla för vargar i Värmland, ett annat kan påminna om hur svårt det kan vara att hålla ett nyårslöfte och ytterligare ett berättar om barnadödligheten i Hälsingland för 150 år sedan. Frågorna i veckans program ger också många exempel på ord som vandrat iväg och hamnat i sammanhang som ligger långt från den ursprungliga betydelsen.Veckans efterlysningar: Finns det någon som ’lavar’ ved nuförtiden?Och behövs det ordet ’gäll-ljutt’ idag, med allt buller? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågorna om språk:- att införliva ett nyårslöfte- rolighet- chockera och chocka- mitigera- grotta ner sig- tidning- kvarlevor- pickadolver- om förvanskning av språketSkicka gärna in egna exempel på felanvända ord eller ord som fått nya betydelser!

21 Okt 200824min

Språket från vetenskapsredaktionen. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inom allt fler ämnesområden övergår man till engelska i undervisningen: böcker, föreläsningar, seminarier och uppsatser är på engelska. Hur kunde det blir så här? Och hur allvarligt är problemet i svensk högskoleundervisning? I veckans program hör ni Olle Josephson, chef för Språkrådet, och Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet. Vi mötte dem i Stockholm på ett seminarium ordnat av Språkförsvaret, en ideell organisationVi hör också i Viktor Fors Mäntyranta bandet Surunmaa, som sjungerpå meänkieli, eller tornedalsfinska, och deltari Liet Lavlut, en internationellsångtävling med band från elva delar av Europa - allasjunger på minoritetsspråk. Lyssnarfrågorna denna vecka handlar om små ljud och små ord i samtal. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om:- öh och ahh i talspråk- att behålla ordet medelst små ljud- att avsluta ett samtal med ’säger vi’- ’väl bekomme’ som svar på ’tack’- och uttrycket ’det är lugnt’ som svar på ’tack’- ’så’ som fras vid överlämning- ’då’ som irriterande utfyllnad- ’Hej’ som hälsningsord

14 Okt 200823min

Språket, denna vecka om brytning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Okt 200824min

Språket från Vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Sep 200824min