Snus påverkar ditt språk
Språket13 Mars 2023

Snus påverkar ditt språk

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.

Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".

– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.

– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om snus och cigaretter

Fransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?

Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?

Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?

Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?

Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?

Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?

Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?

Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?

Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?

Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?

Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpande

Caroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)

Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)

Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)

Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så? Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

18 Feb 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

11 Feb 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt? Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord? Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser? Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord? Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.

4 Feb 201930min

Kritiker kritiserad för kritik

Kritiker kritiserad för kritik

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas? Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra? När ersattes äggviteämne med ordet protein? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

28 Jan 201924min

Klä på dina substantiv!

Klä på dina substantiv!

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? “Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord? Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Jan 201925min

Vem vill vara en lyckans ost?

Vem vill vara en lyckans ost?

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund? Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler? Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?Hur kan man förklara uttrycket äga rum? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

14 Jan 201925min

När de såg stjärnan blev de ganska glada

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det heta en taco eller en tacos? Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt? Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll? Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

7 Jan 201924min

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån?När och hur kom ordet mys in i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara? När ska man säga Gott slut? Vem är Knut och vad har han med julen att göra? Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016.

31 Dec 201824min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
hacka-livet
ufo-sverige
vetenskapsradion
medicinvetarna
a-kursen
sexet
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli