Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Wrong way?

Wrong way?

I två tredjedelar av de högre kurserna vid svenska universitet sker undervisningen nu på engelska - enligt kursplanen. Språkvetaren Hedda Söderlundh vid Uppsala universitet har undersökt hur den språkliga verkligheten kan te sig i dessa kurser, där inte sällan de svenskspråkiga studenterna är i stor majoritet. -Svenskan är mer levande än man kanske föreställer sig, säger hon, och ofta kan de utländska studenterna känna sig uteslutna ur diskussionerna. Hon efterlyser språkliga riktlinjer vid universiteten. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. - Om bestämd och obestämd artikel- nu kan du bli en miljöhjälte - är det engelskt inflytande när vi stoppas in ett en där?- ledde gjorde - kan man uttrycka sig så?- varför saknar meningar i insändare så ofta subjekt: ser allt oftare att ungdomar inte.. Är detta en trend?- Det är bra, så det är - varifrån kommer denna konstruktion?- vad ska man välja:det dröjde inte länge förrän eller länge innan? - varför så ofta inget plural-n på ord som område och ärende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Nov 201024min

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Denna veckas Språket ägnas ord, och jordnära ord för livsviktiga ögonblick blandas med modeord. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar dödsgyttjan och hälsocoachen i nyhetsflödet och kommenterar det förändrade innehållet i ordet amma. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg berättar om de många folkliga orden kring en liten växt som det slagit gnistor om - lummer, förr kallad käringkrut eller många andra färgstarka ord. Veckans samtliga ordfrågor:- gravid- förlösa- vem ammar?- shorts- bengå- dator- event och förtegen - klyschor i fasta ordkombinationer?- dödsgyttja- hälsocoach Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Nov 201024min

Grattis, SR:s språkpristagare!

Grattis, SR:s språkpristagare!

I veckans program presenterar vi årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Som vanligt är det två SR- medarbetare som uppmärksammas för att de putsar på radions kanske viktigaste verktyg - det levande språket som förmedlar kunskap, känslor och bilder. Sveriges Radios språkgrupp har filat fram följande motiveringar: Katarina Hedström, P4 Gotland - en ordglad eterröst, som lika hemtamt rör sig på kulturens och politikens arenor som på hed och klint Niklas Lindblad, P2 Musik - en verbal konsertmästare, som med värme och aldrig sviktande elegans varierar det klassiska temat Lyssnarbreven handlar denna vecka om grammatik - livskraftiga dialektord och kreativa verbböjningar får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans frågor:- hur många genus i svenskan och varför?- varför starka och svaga verb?- 'kanske' - kommer det från kan ske?- jag är inte den som är den- 'olaglig smuggling' - en diskussion om logik och vöerflödig information- 'skälen till varför' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Nov 201024min

Bra eller dåligt med lök på laxen?

Bra eller dåligt med lök på laxen?

Och ska man bli glad eller ledsen över en björntjänst? En gång i tiden var nog de flesta överens om innebörden i dessa och många andra uttryck, men brev till programmet vittnar om att det inte är så i dag. Också i användningen av andra fasta uttryck svajar det idag. Det konstaterar språkforskaren Julia Prentice vid Göteborgs universitet som i sin avhandling På rak sak har undersökt hur ungdomar i flerspråkiga miljöer använder vanliga fasta uttryck. - Det finns ofta inga grammatiska skäl till att dessa fasta uttryck ser ut som de gör, säger hon. Ungdomar vid Burgårdens gymnasium i Göteborg ger egna exempel på hur det kan bli fel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord och uttryck. Veckans frågor:- lök på laxen,- tungan på vågen, uppföljning av en tidigare diskussion- skjutning - ett lämpligt ord?- framfusig och framfötter- vad betyder "tarrsäng"?- "de hafva aldrigt wikidt" - Snällposten och snälltåg - har snäll=snabb försvunnit ur svenska språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Nov 201024min

Petigt, eller?

Petigt, eller?

Veckans program är en orgie i detaljer, små detaljer som hamnar under rubriken 'grammatik', men som också skulle kunna buntas ihop under överskriften 'småsaker'. Många av frågorna erbjuder språkbrukaren ett val, säger professor Lars-Gunnar Andersson som kommenterar veckans lyssnarbrev.Välj själv om du vill vara modern och slå ett slag för ordet 'en muffin' i stället för ordlistans 'en muffins' eller vilken grad av ordentligthet du vill ha i uttalet i kulturradion! Samtliga frågor i veckans program: - slatt i stället för slagit- skillnaden mellan är skriven och blev skriven- göra eller vidta åtgärder- komma i jobb- två och en halv månad- varför ental?- en muffin eller en muffins- en boende och ett boende- flera framtider möjliga?- ingen reklam eller mycket reklam?- storlek 50-58 eller storlekar 50-58? - Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Nov 201024min

Små ord i stora sammanhang

Små ord i stora sammanhang

Förr kunde både stora och små pojkar och flickor 'sutta boll' över stora delar av landet. Det får lyssnaren Klas Jacobson reda på när han vill ha sitt barndomsord utrett. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om små enstaka ord som, liksom så ofta, lyckas dra in omvärlden i resonemangen. Veckans alla lyssnarfrågor:- hur uttalas litteraturpristagaren Mario Vargas Llosas namn? Denna fråga får svar av professorn i spanska vid Göteborgs universitet, Ingmar Söhrman- spetälska- sutta- sinnevärlden- bebis- kvinnlig ungkarl- umleitung- huserar- tungan på vågen- förtjänar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Okt 201024min

Var ställer du blommorna?

Var ställer du blommorna?

Den som lär sig svenska som vuxen kommer ofta med intressanta frågor om vårt språk. I veckans program förmedlar SFI-läraren Helene Bergholtz i Höganäs flera sådana frågor till professor Lars-Gunnar Andersson. Chris Lundberg undrar om ett uttryck som mycket älg i skogen avslöjar ett modernt, distanserat förhållande till djuren och Kjell Nylén bidrar med ett tidigt minne av det nutida modeordet ett tänk. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program: - fönsterkarm, -bänk eller -bräda? Eller bara i fönstret?- alla barn och alla barnen - skillnaden?- varför hej vännen men hej kompis?- att inleda en mening med Detta för att- ordet beforska- ett tidigt belägg för ordet tänk- ett ton räka- en massa bilar har blivit massa bilar- två personal- flera storyer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Okt 201024min

VR Språket 20101013  Dyslexi, stavning och uttal 2010-10-12 kl. 14.00

VR Språket 20101013 Dyslexi, stavning och uttal 2010-10-12 kl. 14.00

Språket 12/10 Om dyslexi, stavning och uttal. Att ha svårt för att stava och läsa, att vara dyslektiker eller det som förr kallades ordblind, är inte enbart ett handikapp. I den nya antologin Mina bästa sidor är ordblind berättar nio framgångsrika svenskar om sin dyslexi och om hur den också bidragit till deras utveckling. En av dem är Erik Winqvist som medverkar i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Okt 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-vetenskapspodden
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-spraket
4health-med-anna-sparre