Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Gamla och nya mönster

Gamla och nya mönster

Ord och kartor som skapar ordning handlar veckans program om. En nyutkommen bok, Språken i Sverige, erbjuder kartor över språk, dialekter och ords utbredning i Sverige. En av bokens författare är Mats Wahlberg, forskningschef vid Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala. Han berättar om hur gator och kvarter fått sina namn förr och i våra dagar. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkliga konstruktioner som lyssnare finner krångliga och onödiga.- Vad den nya medicinen gör är att... - varför denna konstruktion? - Har du vad som krävs! - inhemsk eller inlånad konstruktion? - genus i norska och svenska - varför har samma ord olika genus på svenska och tyska, ex vis solen?- får alla bilda sammansatta ord?- helikopterrån - om ordsammansättningar - ettäggstvilling eller enäggstvilling? - varför heter det inte en dammsug? - varför så ofta obestämd form på ortnamn men bestämd form på sjöar och åar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Okt 201024min

Från handling till text

Från handling till text

Nu för tiden finns det nästan inga yrken där man inte behöver skriva för att sköta sitt arbete. Detta märks inte minst inom äldreomsorgen, där de ökade kraven på dokumentation innebär att undersköterskorna hela dagarna måste göra anteckningar om patienternas tillstånd och vård. Hur löser man de uppgifterna på arbetsplatser där en majoritet av personalen inte har svenska som modersmål? Anna-Malin Karlsson, som är professor i modern svenska vid Södertörns högskola, forskar om skriftsamhällets krav på vårdpersonal och berättar om projektet. Minns du det första ord du läste? Det gör många lyssnare som hört av sig till programmet och vi ger plats åt några berättelser. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som handlar om det som kan gå förlorat i översättningar.:- ortnamn på flera språk- fru eller Mrs. Dashwood i översatt bok- bruk och 'du' och 'ni' i översättningar- att återvända till svenskan efter många år utomlands Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Sep 201024min

VR Språket 20100921  En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201024min

VR Språket  20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

Språket 21/9 2010 I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201024min

VR Språket 20100921  En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201024min

Giftiga ord

Giftiga ord

Språkforskaren Karin Milles vid Södertörns högskola talar om den rekordsnabba karriär som ordet snippa gjort i det svenska språket. Hon är författare till en nyutkommen bok om gamla och nya svenska könsord (Kung Karl och kärleksgrottan - lek, lust och ideologi i de svenska könsorden).Läraren och språkforskaren Qarin Franker talar om några av de utmaningar som vuxna med bristande läskunskaper möter i Sverige och om behovet av en ny syn på analfabetism. Professor Lars-Gunnar Andersson talar om intressanta gränsdragningar och släktskap mellan ord.- gift: ta gift, vara gift och så det engelska ordet gift, gåva. Är de släkt?- hus och villa - människor och djur- våning och lägenhet- svett och svettig- sanktion och sanktionera - motsatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Sep 201024min

Analfabet i Sverige

Analfabet i Sverige

På utbildningscentret Sveas i Göteborg tragglar de vuxna eleverna med svenska ord och ljud, men också med att lära sig skriva och läsa överhuvudtaget. De kommer från Somalia, Afghanistan och Irak och fick aldrig möjlighet att gå i skola när de var barn.- Processen att lära sig läsa och skriva på svenska påskyndas om de också lär sig läsa på sitt modersmål, säger läraren Marie Kårsnäs. Språkforskaren Orla Vigsø vid Södertörns högskola kommenterar valaffischer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung.- morgonkulan och kvällskvisten- bling och blingbling- ismos- tjeligt- bussigt- hårdra eller hårddra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Sep 201024min

Gamla mönster, brytningar och översättningar

Gamla mönster, brytningar och översättningar

Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket.Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket.Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig.Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet våran i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor.:- rättare sagt - varför inte mer rätt sagt?- varför liten men små?- varför förenta staterna och inte förenade?- verb som kan följa två mönster: betala/betalade eller betala/betalte- Ska det has mer kaffe? Finns detta has i grammatiken?- ett tänk- våran/ vårat i stället för vår/vårt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Aug 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
sexet
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
4health-med-anna-sparre
rss-spraket