Hemligheten bakom en naturlig röst
Språket4 Sep 2023

Hemligheten bakom en naturlig röst

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Är bokstaven C helt onödig?

Är bokstaven C helt onödig?

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk? Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert? Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c? Hur ska orden chans och charter uttalas? Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

29 Mars 202130min

Orden som har två helt motsatta betydelser

Orden som har två helt motsatta betydelser

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfunderingar Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål. Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar? För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig. Vad betyder att bestrida en kostnad? Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Mars 202130min

Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!

Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen? Hur används guld i berömmande uttryck? Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen? Hur ska metallen platina uttalas? Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Mars 202130min

"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"

"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk? Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.

8 Mars 202130min

Se språket ur ett fågelperspektiv!

Se språket ur ett fågelperspektiv!

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket? Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”? Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet? Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra? Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra? Vad har ordet driftkucku för ursprung? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Mars 202130min

Välkommen till en lektion i svenska

Välkommen till en lektion i svenska

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv? Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord? Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?Hur har ämnet svenska förändrats över tid? Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering? Hur ska ordet incident förstås och användas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Feb 202130min

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra? Varför används ordet pjäxa på svenska? Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor? Varifrån kommer ordet valla? Varför heter valla fart på franska? I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Feb 202130min

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker? Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra? Vad har ordet kuk för etymologi? Varifrån kommer uttrycket kuka ur? Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa? Vad har ordet knulla för historia? Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.

8 Feb 202130min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
ufo-sverige
hacka-livet
medicinvetarna
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz