Skyddslös och utnyttjad – sexualbrott mot särskilt sårbara
Kaliber29 Nov 2021

Skyddslös och utnyttjad – sexualbrott mot särskilt sårbara

Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fallet i Linköping

Flera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet.

Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position.

– De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriteras

Inom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten.

– Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans.

"Tror på en bred kunskapshöjning"

Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning.

– Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.

Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon.

– I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.

Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.
I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete:

– Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning.

"Innan något händer"

Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer”. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet.

– Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.

Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning.

Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund.

– När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden.

"Kan vara integritetskänsligt"

Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå:

– Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.

Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget:

– Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.

Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.

Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet.

– Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.

Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det?

– Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.

Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent:
Johan Sundström
Tekniker och slutmix:
Henrik Henriksson
Programledare:
Annika H Eriksson

Avsnitt(590)

Spaningsuppslag saknas

Spaningsuppslag saknas

Den nya DNA-lagen skulle hjälpa polisen att sätta fast fler tjuvar. Men de uppklarade inbrotten har istället blivit färre.Förundersökningen läggs ner - spaningsuppslag saknas.Så låter beskedet till tiotusentals svenskar som varje år får sina hem länsade och i många fall sin nattsömn förstörd och sin trygghet sönderslagen.För år efter år är polisen lika usel på att gripa inbrottstjuvar, trots höga ambitioner och kraftfull ny lagstiftning.Kaliber har granskat polisens hantering av brottet som i statistiken kallas mängdbrott eller vardagsbrott, men som många brottsoffer upplever som ett stort trauma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Maj 201129min

Miljömärkning som håller tunt

Miljömärkning som håller tunt

Miljöcertifierade skogsbolag hugger ner unika skogar de lovat att lämna och säljer virket som miljövänligt. Kaliber har granskat miljömärkningen i skogen, som lovar brett men håller tunt. Alla större svenska skogsbolag lovar att de bedriver ett miljövänligt skogsbruk. De är miljöcertifierade enligt den internationella organisationen FSC, Forest Stewardship Council, och hävdar att de följer regler som är mycket hårdare än vår egen lagstiftning. Men i verkligheten är bilden en annan.I en tredjedel av sina avverkningar når bolagen inte ens upp till lagens krav om miljöhänsyn. Lokalbefolkningen ser sina svampskogar försvinna, tvärtemot regler om social hänsyn. Och det heligaste av allt, skyddsvärda så kallade nyckelbiotoper anmäls för avverkning, och försvinner, trots att det är tabu och strider mot det de har lovat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Maj 201130min

Frihet utan ansvar

Frihet utan ansvar

Svenska skogsföretag skövlar skog som enligt lag ska lämnas orörd - men går ändå fria.Och ett telefonsamtal från en vd på ett av de största bolagen kan räcka för att känslig statistik ska stoppas.Oersättliga naturvärden försvinner - samtidigt som en ansvarig myndighet står och ser på. Procentuellt sett har Sverige avverkat mycket mer urskog än vad man exempelvis har i Brasilien. Skyddsvärd skog huggs fortfarande ner, och hela 37 procent av avverkningarna strider mot lagens krav vad gäller miljöhänsyn. Men straffen uteblir, eftersom paragrafen i skogsvårdslagen inte är konstruerad för att fälla någon i domstol.Den svenska modellen i skogsbruket bygger på frihet under ansvar. Kaliber kan visa hur en svag lagstiftning ger bolagen fritt spelutrymme i skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Maj 201129min

"Klarar alla andra det så ska väl jag"

"Klarar alla andra det så ska väl jag"

De säljer drömmen om ett smalare och lyckligare liv. Men priset kan bli högt.Tveksamma medicinska råd har lett till brustna tarmar och akuta sjukhusbesök. Och franchisetagare står med kraschad privatekonomi.Kaliber granskar stjärnskottet på den svenska bantningsmarknaden - Xtravaganza. Bantningsindustrin blomstrar i Sverige. Det finns en djungel av olika företag och metoder att välja mellan. Xtravaganza lovar snabb och säker viktminskning med så kallade VLCD-produkter - lågkalorisopppr med extremt lågt kaloriinnehåll - och en lönsam verksamhet för småföretagare.Och visst finns det de som är nöjda, säkerligen en hel del, men säsongens första Kaliber handlar om de kunder som hamnat på akuten och de franchisetagare som inte fått sin del av den lönsamma kakan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Apr 201129min

Två poliser hämtade 11-åriga autistiske "Elias"

Två poliser hämtade 11-åriga autistiske "Elias"

En morgon ringer två poliser på dörren för att hämta 11-åriga autistiske "Elias" i Torsby. Efter att skolans rektor sagt att skolan inte längre klarar av att ha kvar Elias har politikerna i Torsby bestämt att han måste flytta från kommunen och börja i en skola 35 mil hemifrån. Mammans "negativa eller i vart fall tveksamma inställning" till flytten gör att Elias tvångsomhändertas och nu får han inte ens komma tillbaka till Torsby på besök. Argumenten för tvångsvård är övertygande tycker de domstolar som fattar beslutet. Men är de sanna? Kaliber har granskat fallet och hittat en rad felaktiga uppgifter i den ansökan som låg till grund för tvångsflytten av Elias. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Dec 201029min

Ett värdigt återvändande?

Ett värdigt återvändande?

Ett värdigt och humant återvändande - så formuleras den svenska politiken. Men bakom retoriken ryms också handfängsel och lugnande mediciner. Och många av de utvisade är snart på flykt igen. Irakier som inte frivilligt lämnar Sverige ska återvända "stegvis, humant och under ordnade former". Och Irak ska i sin tur se till att irakier kan återvända utan att behöva befara "trakasserier, hotelser, förföljelser, diskriminering, åtal eller några andra former av straffåtgärder". Så står det i återtagandeavtalet som Sverige tecknat med Irak. Kaliber handlar idag om en annan sida av utvisningarna från Sverige. Om hur de går till, och vad som händer sen - när den svenska transporttjänsten lämnat av personerna i Bagdad och rest hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Dec 201029min

"Skolorna bryter mot lagen"

"Skolorna bryter mot lagen"

EQ, social kompetens, positivt tänkande tar tid från svenska, matte och engelska. I många svenska skolor får den vanliga undervisningen maka på sig för att ge plats åt livskunskap - ett ämne som inte finns med i några nationella kursplaner. Det visar en granskning som Sveriges Radios Kaliber har gjort. Ett lagbrott anser Skolinspektionen, som nu inleder en egen granskning. Samtidigt vittnar eleverna om kränkande behandling på lektionerna. Och rektorer och skolchefer är besvikna på program som sålts in med falsk marknadsföring. Kaliber fortsätter granskningen av livskunskapen - ämnet som inte finns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Nov 201029min

"Maffiametoder tycker jag att det är"

"Maffiametoder tycker jag att det är"

I Göteborg, Stockholm, Malmö och andra städer har aktivister från Djurrättsalliansen lyckats få butiksägare att skriva på kontrakt om att sluta sälja pälsprodukter. Djurrättsalliansen är den organisation som syns och hörs mest såväl i medier som på gatan - och de säger att de bara utövar påtryckning med demonstrationer och andra lagliga metoder.Men Kalibers granskning visar att kopplingarna till personer som använder sig av hot, skadegörelse och trakasserier är tydliga. Och kontrakten som butiksägarna motvilligt skriver på bygger näst intill på ren utpressning och bedöms som olagliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Nov 201030min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa