Skyddslös och utnyttjad – sexualbrott mot särskilt sårbara
Kaliber29 Nov 2021

Skyddslös och utnyttjad – sexualbrott mot särskilt sårbara

Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fallet i Linköping

Flera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet.

Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position.

– De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriteras

Inom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten.

– Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans.

"Tror på en bred kunskapshöjning"

Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning.

– Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.

Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon.

– I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.

Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.
I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete:

– Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning.

"Innan något händer"

Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer”. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet.

– Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.

Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning.

Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund.

– När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden.

"Kan vara integritetskänsligt"

Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå:

– Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.

Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget:

– Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.

Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.

Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet.

– Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.

Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det?

– Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.

Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent:
Johan Sundström
Tekniker och slutmix:
Henrik Henriksson
Programledare:
Annika H Eriksson

Avsnitt(590)

Trivs du med dig själv, lille vän?

Trivs du med dig själv, lille vän?

Livskunskap - ämnet som tusentals elever har på sina skolscheman - ska minska mobbning, psykisk ohälsa och lyfta betygen. Men metoderna som nu sprider sig på de svenska skolorna ifrågasätts, samtidigt som marknaden att sälja dem bara blir större och större.Kalibers granskning visar att det vetenskapliga stödet för programmen inte håller. Och kritiker menar att övningarna kränker barnens integritet och rentav kan vara skadliga om de inte utförs av terapeuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Nov 201029min

Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella

Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella

Unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska inte tvångsvårdas om deras beteende beror på diagnosen. Men hur efterlevs den nya rättspraxisen?I Kaliber idag ska vi berätta om några dokument som helt vänt upp och ner på tvångsvårdssystemet - utan att någon tycks ha märkt det.Programmet handlar om ungdomar med utvecklingsstörning eller andra funktionshinder som autism, asperger och ADHD och som hålls inlåsta på institutioner. En av dem är Malin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Nov 201028min

Kaliber 20101031 2010-10-31 kl. 13.00

Kaliber 20101031 2010-10-31 kl. 13.00

Varje år går tusentals företag i konkurs och många av dem är småföretagare. De flesta ser konkursen som ett misslyckande och försöker gå vidare. Och många tror efter en tid att de kan det. Men så är det inte. Kaliber handlar i dag om en okänd och lönsam indrivningsverksamhet som gör gamla skulder till nya. Reporter Matilda Uusijärvi och producent Rolf Stengård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Okt 201029min

Kaliber 20101024 2010-10-25 kl. 00.00

Kaliber 20101024 2010-10-25 kl. 00.00

Vi har hört om dem på radio, sett dem på teve och läst om dem i tidningarna. Bärplockarna som dyker upp i Sverige varje år i början av juli, med drömmar om pengar och ett bättre liv. De kommer från Kina, Bangladesh, Thailand och Vietnam och det brukar gå några veckor, sedan kommer berättelserna om uteblivna löner och om skumma bärföretag. Och så till sist, framåt höstkanten åker bärplockarna hem igen, ännu fattigare än de var innan de kom till Sverige. Sedan glöms allting bort, tills nya bärplockare dyker upp nästa år och allt börjar om igen. Kaliber söker svar på följande frågor: Vad händer bärplockarna när de kommer hem? Kommer de överhuvudtaget hem? Vilka är det som tjänar pengar på att de kommer hit? Och vilka myndigheter är det som gör det möjligt för dem att komma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Okt 201029min

Kaliber 20101017 2010-10-18 kl. 13.00

Kaliber 20101017 2010-10-18 kl. 13.00

Kaliber 17 oktober 2010. Knytnävsslag, danska skallar och sparkar mot huvudet. Fotboll är inte alltid en ärlig kamp om vem som är bäst. Och det våld som kan ge fängelse om det utövas ute på stan, behöver inte ge mer än några missade matcher om det händer på en fotbollsplan. Kaliber har granskat det våld som i skuggan av huliganismen får gå obemärkt förbi nämligen spelarnas eget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Okt 201030min

Kaliber följer upp vårens granskningar

Kaliber följer upp vårens granskningar

Kalibers granskning av dagsböterna kan leda till en lagändring. Ungdomsstyrelsen fattar snart beslut om de ska kräva tillbaka de 9,8 miljoner i statsbidrag som de betalat ut till religiösa ungdomsförbund. Och de mordhotade tjänstemännen i varglänen har fått en lugnare tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Juni 201029min

"Vi accepterar människorna – men inte beteendet"

"Vi accepterar människorna – men inte beteendet"

Miljoner i statligt bidrag tilldelas varje år landets religiösa ungdomsförbund av Ungdomsstyrelsen. Ett av kraven är att förbunden ska verka för alla människors lika värde och vara fria från diskriminering. Men homosexuella stängs ute från förbundens olika poster och de som är öppet homosexuella får utstå påtryckningar. Ungdomsstyrelsen har inte frågat om förbundens syn på homosexualitet. Men det har Kaliber och P3:s Brunchrapporten gjort. Vi har frågat samtliga religiösa ungdomsförbund som får bidrag hur de ställer sig till homosexuella. Ett av svaren kommer från Pingst Ungs ordförande Edward Sköllerfalk: - Själva beteendet kan vi inte acceptera, men vi accepterar människorna. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Juni 201029min

"Du är inte bara elev på din skola – du är också missionär"

"Du är inte bara elev på din skola – du är också missionär"

Ungdomsorganisationen Ny Generation uppmanar barn och unga att frälsa sina klasskamrater under skoltid. Deras kristna budskap sprids med hjälp av statliga bidrag. Men skolorna ska vara fria från religiös påverkan enligt läroplanen. Skolverket anser att Ny Generations metod är tvivelaktig. Och deras budskap - det är fundamentalistiskt, säger kritikerna. Kaliber och P3:s Brunchrapporten granskar en organisation som vuxit sig större i Sverige än något av de politiska ungdomsförbunden. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maj 201029min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa