Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld. Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här.

25 Okt 202445s

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Okt 202419min

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning. Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras. Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.Programledare: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

22 Okt 202419min

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgrammet är en repris från augusti 2024.

21 Okt 202419min

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

15 Okt 202419min

Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson för deras för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd. Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av ekonomipriset 2024. Programledare: Camilla Widebeck och Kristian ÅströmProducent: Jonna Westin Vet@sverigesradio.se

14 Okt 202421min

David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Proteiner är stora molekyler som utmärks av att de är veckade på ett visst sätt - och att de är veckade precis rätt är viktigt för att de ska fungera på rätt sätt. Felveckning kan leda till sjukdom. Nobelpriset i kemi 2024 går till David Baker, för datorbaserad proteindesign och Demis Hassabis och John M. Jumper för proteinstrukturprediktion. Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi 2024. Medverkande: Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunérlena.nordlund@sverigesradio.sebjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Okt 202420min

Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nobelpriset i fysik delas mellan John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton. De får det för uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk – system där datorn lär sig av erfarenhet på samma sätt som en mänsklig hjärna. Geoffrey Hinton sade 2023 upp sig från Google för att fritt kunna diskutera riskerna med AI-tekniken. Han varnar för flera faror – allt från att AI kan bidra till spridning av falska nyheter, till att en artificiell superintelligens kan ta över. I Vetenskapsradions sändning på plats från Kungliga Vetenskapsakademin där priset Nobelpriset 2024 tillkännagavs hör vi professorn i teoretisk fysik Carsten Peterson från Lunds universitet, och även pristagaren Geoffrey Hinton själv.Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.secamilla.widebeck@sverigesradio.seProducenter: Jonna Westin och Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.sejonna.westin@sverigesradio.se

8 Okt 202420min