Meteoriten som dödade dinosaurierna och öppnade för oss människor

I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 31 maj 2022.Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället? - Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.- Vi i Sverige har en attityd av ”OM vi dör” som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död”, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport ”On the value of death: bringing death back into life”; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsasara.heyman@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

19 Juli 202219min

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 23 maj 2022.Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Juli 202219min

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon, det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 16 maj 2022.Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Juli 202219min

Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 17 maj 2022.Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Juli 202219min

Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 24 maj 2022. Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Juli 202219min

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

4 Juli 202219min

Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 4 april 2022. Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annatSiri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.Orealistiska skönhetsideal och minskad sömnSissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmetReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

28 Juni 202219min

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.Programmet är en repris från 28 mars 2022. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

27 Juni 202219min