Meteoriten som dödade dinosaurierna och öppnade för oss människor

I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 14 juni 2022."När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd.Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism.Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

15 Aug 202219min

Den här veckan - och särskilt idag - så är det extra fokus på våra korrespondenter här i Sveriges Radio - och i Vetenskapsradions lunchsändning tisdag ska vi möta vår särskilda klimatkorrespondent och höra henne sammanfatta året som gått ur hennes och klimatets perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Extremvärmen i Europa, krigets påverkan på energin och klimatet ska vi få höra om, och så om utmaningarna med att bryta de mineral som ska göra den stora gröna omställningen möjlig. Möt Marie-Louise Kristola i en direktsändning från Vetenskapsradion.MEDVERKANDE: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.PROGRAMLEDARE: Björn GunérPRODUCENT: Björn Gunér/Anders Wennersten

9 Aug 202219min

Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 9 maj 2022.Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

9 Aug 202219min

Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 2 maj 2022.Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

8 Aug 202219min

Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 13 juni 2022.Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

2 Aug 202219min

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 19 april 2022. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.ReporterSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Aug 202219min

Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 7 juni 2022.Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen? Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion-universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.Reporter: Sharon JåmaProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

26 Juli 202219min

I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 6 juni 2022.Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

25 Juli 202219min