Maria Teresia – Europas mäktigaste kvinna på 1700-talet

Maria Teresia – Europas mäktigaste kvinna på 1700-talet

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.


När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.


Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.


Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.


I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.


Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(152)

Den mångsidige Gustav Vasas arv

Den mångsidige Gustav Vasas arv

För många svenskar börjar historien med Gustav Vasa – vår förste ”riktige” kung, nationalstatens grundläggare och rikets befriare från Kalmarunionens danska förtryck. Verkligheten var annorlunda: Sver...

17 Okt 202455min

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

För Främre Orienten, Kina och andra gamla högkultursområden är bronsåldern en rik och välkänd epok med grandiosa imperiebyggen och skriftlig dokumentation. Men så är det inte för Sverige. Många svensk...

10 Okt 202437min

Den svenska stenåldern

Den svenska stenåldern

För alldeles för många svenskar är stenåldern en vag och svårpåtaglig epok i det mycket fjärran förflutna. Stenåldern förknippas med skämtteckningarnas grottmänniskor och med rader av flintpilspetsar ...

3 Okt 202441min

Individen träder fram från forntiden

Individen träder fram från forntiden

Det händer något väsentligt när den grå forntiden antar mänsklig skepnad, när individer framträder inför våra blickar – när Ramses II:s mumifierade kropp möter oss avlindad på museet i Kairo, när sarg...

26 Sep 202436min

Det trojanska kriget – inledningen av den västerländska litteraturen (repris)

Det trojanska kriget – inledningen av den västerländska litteraturen (repris)

”Vreden, gudinna, besjung, som brann hos peliden Akilles / olycksdiger, till tusende kval för akajernas söner.” Så lyder den första meningen i Iliaden, Homeros krigsepos från 700-talet f.Kr., och så i...

19 Sep 202440min

Lagstiftaren Moses - världens första frihetshjälte (repris)

Lagstiftaren Moses - världens första frihetshjälte (repris)

Moses avbildades av renässanskonstnärerna som en gammal man med horn på huvudet, eftersom de hade läst en latinsk slarvöversättning av Bibeln. Idag visualiserar äldre och medelålders västerlänningar h...

12 Sep 202434min

Cheopspyramidens gåta (repris)

Cheopspyramidens gåta (repris)

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utlägg...

5 Sep 202432min

Skrivkonsten – en vattendelare i människans utveckling (repris)

Skrivkonsten – en vattendelare i människans utveckling (repris)

Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställt...

29 Aug 202442min

Populært innen Fakta

fastlegen
dine-penger-pengeradet
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
foreldreradet
treningspodden
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
mikkels-paskenotter
rss-bisarr-historie
jakt-og-fiskepodden
sinnsyn
rss-kunsten-a-leve
rss-sunn-okonomi
hverdagspsyken
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-bak-luftfarten
ukast
fryktlos
gravid-uke-for-uke
lederskap-nhhs-podkast-om-ledelse
rss-kull