När nordborna drack jul

När nordborna drack jul

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul?


Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 år innan de började fira Jesu födelse. Så varför just jul?


Julfirandet har många rötter, men en tydlig röd tråd genom historien är människans behov av att samlas och fira mitt i årets mörkaste tid – midvintern. Här blir det dock mer komplicerat. De kristna historieskrivarna under medeltiden visade föga intresse för de äldre traditioner som föregick deras egen tro, vilket gör att dagens forskare får lägga pussel med begränsade källor. Det är ett utmanande men också fascinerande arbete.


En sak står dock klar: mat och dryck spelade en central roll i det tidiga firandet. De gamla nordborna firade inte jul – de drack jul. När kristendomen så småningom tog över högtiden, flätades gamla seder samman med nya. Resultatet blev att jultraditionerna kunde variera stort beroende på lokala bruk och förhållanden.


Men det fanns också de som tog avstånd från julfirandet. I 1600-talets England gick det så långt att julen periodvis förbjöds av den puritanska överheten.


I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om julens djupa och mångfacetterade rötter.


Bild: "Disarblot" av August Malmström, en illustration från 1800-talet som återger samtidens föreställning om ett forntida nordiskt blot.

Verket återges i Ända Från Vendelkråka av Alf Henrikson (1985), s. 23.

Illustrationen skildrar en förkristen offerceremoni till diserna – kvinnliga skyddsgudomligheter – och speglar romantikens idealiserade syn på nordisk mytologi.

Wikimedia Common, Public Domain.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(152)

Den mångsidige Gustav Vasas arv

Den mångsidige Gustav Vasas arv

För många svenskar börjar historien med Gustav Vasa – vår förste ”riktige” kung, nationalstatens grundläggare och rikets befriare från Kalmarunionens danska förtryck. Verkligheten var annorlunda: Sver...

17 Okt 202455min

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

För Främre Orienten, Kina och andra gamla högkultursområden är bronsåldern en rik och välkänd epok med grandiosa imperiebyggen och skriftlig dokumentation. Men så är det inte för Sverige. Många svensk...

10 Okt 202437min

Den svenska stenåldern

Den svenska stenåldern

För alldeles för många svenskar är stenåldern en vag och svårpåtaglig epok i det mycket fjärran förflutna. Stenåldern förknippas med skämtteckningarnas grottmänniskor och med rader av flintpilspetsar ...

3 Okt 202441min

Individen träder fram från forntiden

Individen träder fram från forntiden

Det händer något väsentligt när den grå forntiden antar mänsklig skepnad, när individer framträder inför våra blickar – när Ramses II:s mumifierade kropp möter oss avlindad på museet i Kairo, när sarg...

26 Sep 202436min

Det trojanska kriget – inledningen av den västerländska litteraturen (repris)

Det trojanska kriget – inledningen av den västerländska litteraturen (repris)

”Vreden, gudinna, besjung, som brann hos peliden Akilles / olycksdiger, till tusende kval för akajernas söner.” Så lyder den första meningen i Iliaden, Homeros krigsepos från 700-talet f.Kr., och så i...

19 Sep 202440min

Lagstiftaren Moses - världens första frihetshjälte (repris)

Lagstiftaren Moses - världens första frihetshjälte (repris)

Moses avbildades av renässanskonstnärerna som en gammal man med horn på huvudet, eftersom de hade läst en latinsk slarvöversättning av Bibeln. Idag visualiserar äldre och medelålders västerlänningar h...

12 Sep 202434min

Cheopspyramidens gåta (repris)

Cheopspyramidens gåta (repris)

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utlägg...

5 Sep 202432min

Skrivkonsten – en vattendelare i människans utveckling (repris)

Skrivkonsten – en vattendelare i människans utveckling (repris)

Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställt...

29 Aug 202442min

Populært innen Fakta

fastlegen
dine-penger-pengeradet
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
foreldreradet
treningspodden
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
mikkels-paskenotter
rss-bisarr-historie
jakt-og-fiskepodden
sinnsyn
rss-kunsten-a-leve
rss-sunn-okonomi
hverdagspsyken
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-bak-luftfarten
ukast
fryktlos
gravid-uke-for-uke
lederskap-nhhs-podkast-om-ledelse
rss-kull