Den folkliga helgonkulten

Den folkliga helgonkulten

De nämns inte i vare sig Gamla eller Nya testamentet. De var okända i fornkyrkan, och de har i flera sekler bemötts med skepsis av protestanter av alla de slag: de katolska helgonen. Sankta Katarina och Sankta Barbara, Sankt Georg och Sankt Mauritius, och många, många fler. Under tidig medeltid uppkom en blomstrande helgontro som svar på folkets andliga behov, vilken kom att bli av svårligen överskattad betydelse för europeisk kultur.


De tidigmedeltida helgonen uppfattades som folkliga hjälpare och medlare mellan Gud och människa, men det var deras enda gemensamma drag. I övrigt skilde de sig åt fullständigt. Här fanns fromma läkarhelgon som omvandlades till stridbara krigarhelgon – som i fallet med Georg, som efter några seklers förändringsprocess slutade som drakdödaren Sankt Göran. Här fanns drottningar och kungar som upphöjdes till helgon av strategiskt sinnade familjer och kyrkor efter sin död, som i fallet med Sankta Balthild och Sankt Sigismund. Medan vissa helgon är så dimhöljda gestalter att vi med fog kan fråga oss om de ens existerat är andra helgon så påtagliga att de till och med har efterlämnat egen litterär produktion – som i fallet med Sankt Patrick, Irlands skyddshelgon, som skrev en bevarad självbiografi.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den tidiga medeltidens helgonkult, med flera detaljexempel på hur människans dröm om hjälpande himmelska händer tog sig uttryck.


Bild: Tortyr av Sankta Barbara av Wilhelm Kalteysen, Wikipedia, Public Domain.


Lyssna också på Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person


Klippare. Aron Schuurman


Producent: Urban Lindstedt

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(152)

Den mångsidige Gustav Vasas arv

Den mångsidige Gustav Vasas arv

För många svenskar börjar historien med Gustav Vasa – vår förste ”riktige” kung, nationalstatens grundläggare och rikets befriare från Kalmarunionens danska förtryck. Verkligheten var annorlunda: Sver...

17 Okt 202455min

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

För Främre Orienten, Kina och andra gamla högkultursområden är bronsåldern en rik och välkänd epok med grandiosa imperiebyggen och skriftlig dokumentation. Men så är det inte för Sverige. Många svensk...

10 Okt 202437min

Den svenska stenåldern

Den svenska stenåldern

För alldeles för många svenskar är stenåldern en vag och svårpåtaglig epok i det mycket fjärran förflutna. Stenåldern förknippas med skämtteckningarnas grottmänniskor och med rader av flintpilspetsar ...

3 Okt 202441min

Individen träder fram från forntiden

Individen träder fram från forntiden

Det händer något väsentligt när den grå forntiden antar mänsklig skepnad, när individer framträder inför våra blickar – när Ramses II:s mumifierade kropp möter oss avlindad på museet i Kairo, när sarg...

26 Sep 202436min

Det trojanska kriget – inledningen av den västerländska litteraturen (repris)

Det trojanska kriget – inledningen av den västerländska litteraturen (repris)

”Vreden, gudinna, besjung, som brann hos peliden Akilles / olycksdiger, till tusende kval för akajernas söner.” Så lyder den första meningen i Iliaden, Homeros krigsepos från 700-talet f.Kr., och så i...

19 Sep 202440min

Lagstiftaren Moses - världens första frihetshjälte (repris)

Lagstiftaren Moses - världens första frihetshjälte (repris)

Moses avbildades av renässanskonstnärerna som en gammal man med horn på huvudet, eftersom de hade läst en latinsk slarvöversättning av Bibeln. Idag visualiserar äldre och medelålders västerlänningar h...

12 Sep 202434min

Cheopspyramidens gåta (repris)

Cheopspyramidens gåta (repris)

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utlägg...

5 Sep 202432min

Skrivkonsten – en vattendelare i människans utveckling (repris)

Skrivkonsten – en vattendelare i människans utveckling (repris)

Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställt...

29 Aug 202442min

Populært innen Fakta

fastlegen
dine-penger-pengeradet
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
foreldreradet
mikkels-paskenotter
treningspodden
rss-bisarr-historie
jakt-og-fiskepodden
rss-sunn-okonomi
sinnsyn
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-kunsten-a-leve
hagespiren-podcast
rss-bak-luftfarten
ukast
fryktlos
hverdagspsyken
rss-mind-body-podden
gravid-uke-for-uke