# 29 Fri Tanke podcast + AllBright = sant . Gener, stjärntydning och narrativ.

# 29 Fri Tanke podcast + AllBright = sant . Gener, stjärntydning och narrativ.

Avsnitt #29 ägnas åt en djupdykning i Fri Tanke Podcast's 74:e avsnitt - i vilket Christer Sturmark intervjuar Amanda Lundeteg, VD för Stiftelsen Allbright vars rapport ”Vetenskapsmanen, inte kvinnan" var i fokus för #28 av 50 meter från byggnaden. Vi fördjupar oss i Amandas icke helt motsägelselösa uttalanden kring biologi, socialkonstruktivism och astrologins makt över mänskligheten. I sökandet efter ledtrådar till svaren på de frågor vi ställde oss i avsnitt #28, lystrar vi även extra noga till Amandas slingrande, men ack så raka, svada kring Allbrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan” och frånvaron av kritiska frågor från Christer Sturmark. Dessutom ger vi en snabbkurs i DNA:ets roll i produktionen av våra personligheter, ger ett boktips (Blue print - av Robert Plomin) samt understryker vikten av en multivariat förståelse av hur vi blir de vi är. För allt är inte sociala strukturer, vi har även toxikologisk, bakteriologisk, virologisk, toxoplastisk (parasitär) etc. miljö/struktur. Det sociala sakar inte påverkan på vår utveckling, men den är inte allt, inte ens mest och knappast starten för, det som på kulturiska brukar med drömmande röst brukar kallas, ”vår resa genom livet.” Frågor vi ställer oss: - Är verkligen stjärnorna viktigare för utvecklingen av vår personlighet än vårt biologiska arv? - Är ”det mesta kulturellt” bestämt? - Menar Allbright verkligen att (de lätt bisarra) citerade uttalandena i rapporten är symptomala/sammanfattande för situationen i Akademien? - Vad är skillnaden mellan 30% och 34% - natt och dag eller mer gryning och morgon? Lite om toxoplasma gondii (som ymnigt nämns i podden). Samband har observerats mellan en rad olika beteenden (ökad riskbenägenhet, ökad promiskuitet (vilket kan ses som uttryck av det förra), depression osv.) har visats i en rad studier. Vad gäller t.ex. riskbenägenhet och aggressivitet (uttryckt som t.ex. vårdslös körning) tycks förekomst av toxoplasma korrelera med ökad sådan. (se Groer et al, 2016) En direkt kausalitet mellan toxoplasma och beteende förändringar är dock svår att fastställa - t.ex. skulle ju en människa med hög riskbenägenhet också oftare kunna komma i kontakt med kattfekalier eller andra smittkällor. (se t.ex. Boothroyd J. C. (2009). Toxoplasma gondii: 25 years and 25 major advances for the field.) Däremot är det ett känt faktum att råttor förlorar sin rädsla för katter, det har även visats i studier att schimpanser förlorar rädsla för leoparder. Vilket alltså med rätt hög sannolikhet bådar även beteendeförändringar hos människa. Intressant nog så hänger djurens bristande rädsla samman med att de delar av hjärnan som hänger samman med sexuell upphetsning "slås på” i kontakt med fara hos drabbade djur. Ytterligare intressant läsning, om toxoplasma och sex: Flegr J. (2017). ”Does Toxoplasma infection increase sexual masochism and submissiveness? Yes and no.”

Avsnitt(54)

#22 Fotboll, Kön Och Inzoomningar.

#22 Fotboll, Kön Och Inzoomningar.

I detta avsnitt analyserar vi artikeln "Bilderna på lättklädda kvinnor skvallrar om mäns rädsla." Skriven av Axel Vikström (TT) och publicerad i DN 13 juli 2018. Artikeln avhandlar "kameramännens tendens" att zooma in unga lättklädda kvinnor under fotbolls-VM. I artikeln intervjuas Jesper Fundberg filosofie doktor i etnologi som forskar om genus och idrott på Malmö Högskola. Artikeln nagelfars och de tomma analyserna avtäcks. Vi diskuterar vilka typer av data som skulle krävas för att föra tesen i hamn och vad brista på detta ger för analysen. Utöver detta diskuterar vi även huruvida Borlänge är Sveriges fulaste stad.

26 Okt 20181h 17min

# 21 Pääbo Och Stenåldersrasismen

# 21 Pääbo Och Stenåldersrasismen

(Ny version med bättre ljud) I detta avsnitt tar vi en titt på vad den senaste genanalysen av "Denisova 11" kan säga om "stenåldersrasism." Den 22:a augusti sände SR:s Vetenskapsnyheterna, ett inslag om det fascinerande resultaten från en genanalys av fossilet Denisova 11. Analysen visade att Denisova 11 är en perfekt blandning mellan de förhistoriska människotyperna Denisova och Neanderthal. I inslaget intervjuades en av Sveriges absolut mest välrenommerade vetenskapskändisar. Max Planck institutets direktör, Svante Pääbo, Pääbo hävdade att denna genanalys (på något mystiskt sätt) är nog grund för att hävda att människor (Neanderthalare, Denisovaner samt Homo Sapiens) på den tiden "[…] inte haft en massa fördomar om varandra […]." Vi diskuterar varför inte kan vara något annat än ett ogrundat och galet uttalande. Vi följer även Svantes kommunikation i andra medier, samt toppar kakan med än galnare uttalanden från andra forskare. *Fynd som presenterades i artikeln The genome of the offspring of a Neanderthal mother and a Denisovan father (publicerad i Nature 2018), av Viviane Slon et al. Forskare på Max Planck institutet.

11 Sep 20181h 1min

#20 Nina Rung - Porr, Vederhäftighet, Kausalitet och Kreativ referering.

#20 Nina Rung - Porr, Vederhäftighet, Kausalitet och Kreativ referering.

I detta avsytt fortsätter vi gräva i debattören och utbildaren Nina Rungs uttalanden, närmare bestämt hennes syn på porr. Vi undersöker grundligt vad Nina Rung i sin roll som kunskapsförmedlare har för empirisk grund för sina uttalanden (svag), analysernas logiska stringens (brist därav) och hur hon använder källor (lite hur som). På vägen går vi igenom kontemporär forskning om porr - vilka beteenden visas upp i filmer och vilka effekter har detta - och en hel del annat smått och gott. Frågor som tas upp: Är det verkligen en skillnad mellan kausalitet och korrelation? Ska en verkligen behöva ange rätt publiceringsår? Måste en verkligen hålla sig till det som källan säger? Måste en verkligen bedöma vederhäftigheten hos källor (räcker det inte med att den säger något som stödjer min åsikt)? Är det ok att använda vilka termer som helst? Varför i hela fridens namn började folk att öppna champagneflaskor med sabel?

14 Aug 20182h 25min

# 19 Nina Rung - Logiken, sanningen och behovet av kunskap.

# 19 Nina Rung - Logiken, sanningen och behovet av kunskap.

Detta avsnitt är en uppföljning på #18 "Rung - de utsatta och förövarna." Vi tar igen upp Nina Rung - kriminolog, genusvetare och flitig debattör i svensk media. Vi tar krafttag för att reda ut vad Rung kommunicerar kring sexuellt våld i akt och mening att förstå vad hon faktiskt menar och vilken grund (eller brist på grund) hon har för sina ståndpunkter. Med utgångspunkt i att (a.)kunskap har en direkt relation till sanning, (b.) att sanningen står i direkt relation till överensstämmelse med verkligheten och (c.) att vägen till sanning är metodologiskt korrekta undersökningar, logik och precisa begrepp diskuterar vi Rungs uttalanden. Saker som tas upp: Vad är ett gott underlag? Är bristfällig logik en lisa eller hot? Vilka slutsatser kan en dra utifrån statistiska undersökningar? Måste begrepp vara precisa och måste en använda dem stringent? Är det rimligt att göra begrepp allomfattande och därigenom helt byta begrepp bakom tidigare ymnigt använda termer? Är det någonsin bra med diffusa begrepp?

26 Juli 20182h 4min

# 18 Tema Akademiska Misstag Del 3 - Rung - de Utsatta Och Förövarna

# 18 Tema Akademiska Misstag Del 3 - Rung - de Utsatta Och Förövarna

I detta sista avsnitt i vår orala triptyk om akademiska misstag diskuterar vi, utifrån ett uttalande av Nina Rung (föreläsare, kriminolog etc.)i SR P1:s Studio, korrelationen mellan antal utsatta och förövare. Rung hävdar en direkt korrelation mellan antal utsatta och antal förövare - vi frågar oss om antalet utsatta ens behöver ge fingervisning om antalet förövare. Utöver detta diskuterar vi vad teori är och i avsnittets skolastik dryftas Joachim Israels märkliga tankar om språkets makt över materian. Saker som nämns eller anknyts: - Feminism - Kumulativ ökning. - BRÅ - Förövare. - Utsatta. - Logisk nödvändighet. - Heta linjen. - Åke. - Taffsningar.

6 Apr 20181h 22min

# 17  Allmänna Barnhuset och den skapade utvecklingen (Late Night med 50MFB)

# 17 Allmänna Barnhuset och den skapade utvecklingen (Late Night med 50MFB)

Detta "Late Night"-avsnitt är en uppföljning av #15 Madde och siffrorna. Vi fortsätter granska Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt dennas rapporter, specifikt: Våld löser inget och Våld mot barn 2016 - en nationell kartläggning. Frågan är vad dessa rapporter egentligen säger - visar de att 44% av barnen i Sverige är utsatta för våld, eller endast att det inte kan vara 44%? Saker som berörs: - Bortfallsanalys. - Frågekonstruktioner. - Begreppsdefinitioner. - Mobbing. - Misshandel. - Försummelse. - etc. - Tolkning av siffror.

23 Mars 20181h 16min

# 16 Tema Akademiska Misstag Del 2: IF metall och den normativa undersökningens kraft.

# 16 Tema Akademiska Misstag Del 2: IF metall och den normativa undersökningens kraft.

Andra delen av vår orala triptyk om akademiska misstag fokuserar på en av IF-Metall beställd, av Novus gjord och av Ekot i SR P1 rapporterad studie om sexuella trakasserier inom industrin. Frågor som diskuteras: - Hur operationaliserar en sexuella trakasserier? - Vad är skillnaden mellan normativa och deskriptiva studier? - Hur påverkas studiens resultat av utförarnas grundläggande moraliska/politiska/ideologiska ställningstagande? Vi pratar även om: - Kant, imperativ, Kaliningrad och och tinget i sig samt att ställa klockan. - Kuhn och "hans" modell återbesöks.

23 Feb 20181h 31min

# 15 Tema Akademiska Misstag Del 1 - Madde Och Siffrorna

# 15 Tema Akademiska Misstag Del 1 - Madde Och Siffrorna

Första programmet i en "oral triptyk" kring akademiska misstag och lek med statistik. Saker som diskuteras: Kognitionen och dess brister: My side bias, cherrypicking och ideologisk förstärkning. Kahneman, Mercier och Sunstein nämns. Madde och siffrorna: Utifrån ett uttalande av prinsessan i "Kungahuset 9 till 5" diskuterar vi bristfällig forskningsstrategi, rimlighetsprövning och cherrypicking. Handel och växthuseffekten: Vi diskuterar rimligheten och korrektheten i Vetenskapsradions rapportering kring en studie från VTI vilken förkastar e-handel som dellösning till klimathotet. Hur stor behöver en studie vara för att ge underlag för generalisering?

1 Feb 20181h 52min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
sexet
dumforklarat
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden
rss-spraket
hacka-livet