# 29 Fri Tanke podcast + AllBright = sant . Gener, stjärntydning och narrativ.

# 29 Fri Tanke podcast + AllBright = sant . Gener, stjärntydning och narrativ.

Avsnitt #29 ägnas åt en djupdykning i Fri Tanke Podcast's 74:e avsnitt - i vilket Christer Sturmark intervjuar Amanda Lundeteg, VD för Stiftelsen Allbright vars rapport ”Vetenskapsmanen, inte kvinnan" var i fokus för #28 av 50 meter från byggnaden. Vi fördjupar oss i Amandas icke helt motsägelselösa uttalanden kring biologi, socialkonstruktivism och astrologins makt över mänskligheten. I sökandet efter ledtrådar till svaren på de frågor vi ställde oss i avsnitt #28, lystrar vi även extra noga till Amandas slingrande, men ack så raka, svada kring Allbrights rapport "Vetenskapsmannen, inte kvinnan” och frånvaron av kritiska frågor från Christer Sturmark. Dessutom ger vi en snabbkurs i DNA:ets roll i produktionen av våra personligheter, ger ett boktips (Blue print - av Robert Plomin) samt understryker vikten av en multivariat förståelse av hur vi blir de vi är. För allt är inte sociala strukturer, vi har även toxikologisk, bakteriologisk, virologisk, toxoplastisk (parasitär) etc. miljö/struktur. Det sociala sakar inte påverkan på vår utveckling, men den är inte allt, inte ens mest och knappast starten för, det som på kulturiska brukar med drömmande röst brukar kallas, ”vår resa genom livet.” Frågor vi ställer oss: - Är verkligen stjärnorna viktigare för utvecklingen av vår personlighet än vårt biologiska arv? - Är ”det mesta kulturellt” bestämt? - Menar Allbright verkligen att (de lätt bisarra) citerade uttalandena i rapporten är symptomala/sammanfattande för situationen i Akademien? - Vad är skillnaden mellan 30% och 34% - natt och dag eller mer gryning och morgon? Lite om toxoplasma gondii (som ymnigt nämns i podden). Samband har observerats mellan en rad olika beteenden (ökad riskbenägenhet, ökad promiskuitet (vilket kan ses som uttryck av det förra), depression osv.) har visats i en rad studier. Vad gäller t.ex. riskbenägenhet och aggressivitet (uttryckt som t.ex. vårdslös körning) tycks förekomst av toxoplasma korrelera med ökad sådan. (se Groer et al, 2016) En direkt kausalitet mellan toxoplasma och beteende förändringar är dock svår att fastställa - t.ex. skulle ju en människa med hög riskbenägenhet också oftare kunna komma i kontakt med kattfekalier eller andra smittkällor. (se t.ex. Boothroyd J. C. (2009). Toxoplasma gondii: 25 years and 25 major advances for the field.) Däremot är det ett känt faktum att råttor förlorar sin rädsla för katter, det har även visats i studier att schimpanser förlorar rädsla för leoparder. Vilket alltså med rätt hög sannolikhet bådar även beteendeförändringar hos människa. Intressant nog så hänger djurens bristande rädsla samman med att de delar av hjärnan som hänger samman med sexuell upphetsning "slås på” i kontakt med fara hos drabbade djur. Ytterligare intressant läsning, om toxoplasma och sex: Flegr J. (2017). ”Does Toxoplasma infection increase sexual masochism and submissiveness? Yes and no.”

Avsnitt(54)

#14 Kuhn och de försvunna paradigmen samt Dr Fardost och det "omöjliga" medvetandet.

#14 Kuhn och de försvunna paradigmen samt Dr Fardost och det "omöjliga" medvetandet.

I detta program diskuteras Thomas Kuhns idé om vetenskapens paradigmatiska utveckling - vilket visar sig kanske snarast betyda uttolkarnas inpressade idéer. Ytterligare en färd in i villfarelsernas land. Vi diskuterar även Dr Ashkan Fardost idéer om förutsättningarna för medvetandet, samt jonnar till och från en filosofiruin. Det här nämns nämns: - Kuhn. - Paradigm. - Modell. - Cherrypicking. - Vetenskapssamhälle. - Artificiell Intelligens - AI och medvetande. - Sex med robotar. - Thomas Brante, professor vid Lunds Universitet. - Bosse Holmquist, Professor idéhistoria Stockholms Universitet. - Relativism. - Logik.

4 Jan 20181h 37min

#13 Kulturforskning - Syfte vs. Metod. Vilken roll spelar Teorin? Samtal med Eddy Nehls

#13 Kulturforskning - Syfte vs. Metod. Vilken roll spelar Teorin? Samtal med Eddy Nehls

I detta program gästas vi av Eddy Nehls, lektor Vid Företagsekonomiska avdelningen Högskolan Väst. Hans forskning har inriktning på forskning om kultur. Från olika ståndpunkter samtalar vi utifrån Eddys bloggpost "Syfte - Metod - Resultat" Publicerad 17 november 2017 på Flyktlinjer (http://flyktlinjer.blogspot.se/2017/11/syfte-metod-resultat.html) - Syfte, metod och teori i sökandet efter kunskap. Hur förhåller sig dessa till varandra - är alla viktiga? - Kan en generalisera utifrån kvalitativa studier? - Kan forskning sam utgår får en försanthållen högst specifik i alla lägen gällande maktfördelning nå fram till något annat än konfirmerande bevis? - Kan en lösa problem utan att veta att problemen verkligen finns? Vad händer med lösningen om verkligheten inte stämmer in? - Leder kulturforkningen och/eller genusforskningen saker i bevis? Ett slingrande samtal för att gnida tankar mot varandra och nå framåt i förståelsen.

23 Dec 20171h 23min

#12 Late Night  Filosofiska rummet Revisited - Med Hans och Jonna i termernas såriga språkskog

#12 Late Night Filosofiska rummet Revisited - Med Hans och Jonna i termernas såriga språkskog

En uppföljning på programmet "Jonna och de odefinierade begreppen". Kan vi verkligen skapa förståelse och kunskap med "begrepp" som saknar innehåll - som i alla fall saknar förståeligt innehåll? Är de ens begrepp? I detta program går vi djupare i tanken om de "filosofiska begreppen" och det "filosofiska språket." Vi diskuterar språkvändningens logiska motsägelser och dess eventuella oförmåga att skapa "förståelse" för ur tänkandet produceras. Saker som nämns: essentialistiska definitioner, vetenskapliga definitioner, Popper, Aristoteles, språkliga vändningen, logisk motsägelse, Kissgubbar och mycket mer.

6 Nov 20171h 10min

# 11 Jämställdhetsutredningen - konsten att byta term för att skapa nya sanningar.

# 11 Jämställdhetsutredningen - konsten att byta term för att skapa nya sanningar.

# 11 Programmets huvudämne är denna gång skapandet av sanning. Med Jämställdhetsutredningen SOU 2015:86 "Mål och myndighet - En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken." som objekt och fokus på psykisk ohälsa, tittar vi bl.a. på (a.) Hur en genom ett enkelt termbyte kan ge sken av att kunna använda samma statistiska underlag för att säga saker om skilda fenomen, (b.) Hur en subgruppsutveckling kan göras till en allmän (för alla grupper) gällande utveckling, (c.) hur en kan skapa sanningar genom att referera uppgifter som inte finns i källtexten. Programmets Akademiska missförstånd - kan en räkna c-upsatser och rapporter/utredningar som tidigare forskning? Programmets skolastik: Paul Gorbow: Essens, att sammanfalla och karakterisering, Ur Filosofisk Tidskrift nr 3 2017

11 Okt 20172h 8min

#10: Jonna Och De Odefinierade Begreppen

#10: Jonna Och De Odefinierade Begreppen

Tema: Filosofiska begrepp. Utifrån SR:s Filosofiska rummet, "Att plugga filosofi" (3 sept. 2017, samt uppsatsen "Det oerhörda i verket - en undersökning av konstverket som ort hos Martin Heidegger." diskuterar vi frågorna: Behöver begrepp vara definierade? Måste begrepp vara förståbara utanför sin begreppskontext? Vad är jibbrischens plats i filosofin? Vi tar upp Jonna Bornemark och Astrid Grelz tankar om detta. Akademiskt misstag: Operationaliseringsproblemet. Utifrån artikeln "Stora könsskillnader i användningen av läkemedel" publicerad i läkartidningen nr 40 2011 diskuterar vi vad en operationalisering verkligen tillåter en att säga om verkligheten. Skolastik: Posthumastisk pedagogik. Vad betyder en radikal ontologi.

3 Okt 20171h 16min

#9: Att ha fel - om nödvändigheten av att ha och erkänna fel.

#9: Att ha fel - om nödvändigheten av att ha och erkänna fel.

Ett program om felet som vetenskapens motor - om nödvändigheten av att ha fel, men också att erkänna fel. Vilka typer av fel finns det? Vilka konsekvenser får de?

1 Juni 20171h 14min

#8 Late Night Special: Yttrandefrihet inom akademien och vetenskapen.

#8 Late Night Special: Yttrandefrihet inom akademien och vetenskapen.

En "special edition" - inspelat i direkt anslutning till förra avsnittet (Hemnet och Foucault). Diskussion om yttrandefrihet inom och utanför vetenskapen - finns det gränser för vad man får säga och undersöka? Eller kanske bara gränser för vad man kan säga och undersöka?

17 Apr 20171h

#7 Hemnet Och Foucault

#7 Hemnet Och Foucault

En genomgång av "Hemnet och Foucault" av Andreas Bartonek. Ur Filosofisk Tidskrift nr 4 2016.

11 Mars 201747min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
sexet
dumforklarat
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden
rss-spraket
hacka-livet